Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORRVIKEN.
AV RUDOLF ABELIN.
På en supé för snart tjugo år sedan hos Sven Palme och hans
maka kom Ellen Key till mig och sade, att hon nödvändigtvis
måste hava ett allvarligt samtal med mig. Jag undrade, vad som
stod på, och tänkte på våra gamla meningsbyten, när jag i landet
införde kvinnan i trädgårdsyrket. Men denna gång var saken
lättare uppklarad. Den gällde mig och Norrviken.
»Sälj Ert gamla ställe och flytta till Båstad! Det är något
för Er!» Med sedvanlig värme och vältalighet målade hon för
mig Båstads ej alldeles okända företräden, och med känd energi
avtvang hon mig — motspänstige — ett löfte att åtminstone tänka
på saken.
Några månader senare mötte jag min barndomsvän, Ludvig
NoBEL. »Du måste komma till Båstad», ropade han med stor iver.
»Du kan ej tro, vad där är vackert och mycket att göra av. Jag
har just köpt jord därnere och behöver Din hjälp.» ELLEn Keys
halvt begravda ord trängde sig åter fram. NoBEL och jag blevo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
