- Project Runeberg -  Lustgården : årsskrift / Föreningen för dendrologi och parkvård / 1933 /
97

(1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser - Närke under dendrologisk synvinkel. Föreningens för Dendrologi och Parkvård 14:de sommarexkursion. Av Nils Sylvén - Latorp - Garphyttans herrgård och nationalpark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

god självföryngring. De äldre träden buro här — liksom
Slottsparksbokarna — i år massor av ollon.

Garphyttans herrgård och nationalpark.

Efter Latorp blir det de redan föregående dag på avstånd
hägrande Kilsbergen, vår färd närmast gäller. Garphyttan med sitt
gamla bruk och sin herrgård samt — sedan 1909 — sin
nationalpark blir därvid exkursionens närmaste mål.

Garphyttans bruk har liksom Latorp gamla och förnämliga anor.
Av bruksdrift ha där förekommit silververk (till 1640), alunbruk (på
1800-talet) och järnbruk. 1906 anlades det nuvarande, av Garphytte
A.-B. ägda tråddrageriet. Av Garphyttans gamla herrgård stå nu
blott flyglarna kvar; huvudbyggnaden är nedbrunnen och aldrig
återuppbyggd. Tiden tillåter här ej något uppehåll, utan vi få nöja oss
med en rundtur pr bil förbi de gamla ekonomibyggnaderna ned till
gården. Allt tyder på gammal förnämlig bergslagskultur, och några
gamla lönnar vid inkörseln vittna om, att även träd- och
parkkultur här en gång hållits högt i heder.

Från Garphyttans herrgård fara vi över Svenshyttan vidare till
nationalparken. Vallarnas eller kanske rättare de åldriga lindornas
rikedom på prästkragar och ängsklockor (Campanula
patula) antyder nu i sin mån, att vi befinna oss inom
bergslagsområdet. Blomsterprakten var väl ej ännu lika storartad som den, vi
sommaren 1931 fingo bevittna uppe i Västmanlands bergslag, men
den tenderade aktningsvärt åt det hållet.

Framkomna till nationalparken ägna vi nära en timmes tid åt
studerandet av denna. Prof. Sernander ar alltjämt den, som för oss
an, livfullt berättande om allt vad som rör nationalparken, dess
tillkomst och öden.

Från den år 1902 genom inköp från Garphytte bruk bildade
5 302 har stora Garphyttans kronopark avsattes år 1909 100 har till
nationalpark. Avsikten med denna var i främsta rummet att få ett
mellansvenskt lövängsområde vederbörligen naturskyddat. Av den
avsatta arealen befinnes emellertid icke mindre än 40 % omfatta
barrskog. Vid tiden för nationalparkens avsättande var
»lövängsbebyggelse» rådande inom lövängsområdet. Ängsmarkerna mellan
lövträdsgrupperna voro föremål för slätter och senare på sommaren under en
eller ett par veckors tid för betning av ungdjur. De i
lövträdsgrupperna ingående askarna och a 1 m a r n a hamlades upprepade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 1 22:02:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lustgard/1933/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free