Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser - Närke under dendrologisk synvinkel. Föreningens för Dendrologi och Parkvård 14:de sommarexkursion. Av Nils Sylvén - Garphyttans herrgård och nationalpark - Hällshyttan—Lekhyttan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gånger — 3 å 4 gånger under trädens livstid. Kulturväxter,
utvisande den forna lövängsbebyggelsen, finnas ännu kvar i rätt stort
antal. Av gamla prydnadsväxter förekomma i och kring de
närmast boplatserna befintliga slåttermarkerna brandgula liljor
(Lilium bulbiferum) och aklejor (Aquilegia vulgaris), av
kulturgräs t i m o t e j och hundäxing. Syrener, äpple- och
päronträd tyda här och där än mera direkt på den gamla
bebyggelsen. Asken är inom lövängen karaktärsträdet. Med
kännedom om detta träds utomordentliga förmåga av sjäivföryngring på
mark av just det slag, det här är fråga om, är det icke svårt att
förutspå lövängens snarl.igt stundande öde, då slåtter och bete nu
fullständigt avlysts på området i fråga. En tät och i sitt slag nog så
vacker asklund blir säkerligen inom en icke alltför långt avlägsen
framtid slutresultatet av den forna lövängens fridlysning. Lövängen
få vi för visso utan slåtter aldrig bevarad. Vilja vi ha lövängen
kvar, måste vi, som prof. Sern^nder nu uttrycker det, som förr ha
bonde och bondkvinna kvar i gård på lövängsområdet och låta dem
slåtta och beta marken som förr i tiden.
Hällshyttan—Lekhyttan.
Redan då vi lämnade Latorp, hade regnstänk börjat falla och
en sakta svalkande fortsättning härpå följde under uppehållet i
nationalparken. Något mera besvärande regn blev det aldrig; på andra
sidan Lekhyttan var det åter liksom bortblåst. Till följd av den
förtätade luftfuktigheten blev dock besöket i Lekhyttan väsentligt
förkortat.
Från nationalparken följa vi sluttningen av Kilsbergen och vägen
leder här genom omväxlande skog och gammal bergsmannabygd.
De uppdragna regnfuktiga bilrutorna hindra i någon mån sikten,
men vid Hällshyttan dras fönstren ned, och vi försumma ej att i
förbifarten se och vederbörligen beundra traktens två beryktade
dendrologiska naturminnen: »H ä 11 s h y 11 e-b r u d e n» och
Hällshytte-enen.
»Hälshytte brud» (fig. 22), som benämningen i orten lyder, är
en ovanligt vackert utbildad, pyramidformig k 1 o t g r a n, sedan den
17 febr. 1936 fridlyst enligt lag och därför numera också försedd
med vederbörligt fridlysningsmärke. Stammens höjd uppgår till
16 m och stamomkretsen vid brösthöjd till 2,4 m. Vid 2,3 m höjd
ö. m. delar sig stammen i två grenstammar, av vilka den åt söder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
