Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser - Närke under dendrologisk synvinkel. Föreningens för Dendrologi och Parkvård 14:de sommarexkursion. Av Nils Sylvén - Fagertärn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mest åtrådda prydnadsväxter, tillåter jag mig här att, citerande Carl
Sahlin, något utförligare dröja inför Fagertärns och den röda
näckrosens underbara saga.
»Den botaniska världen gjordes bekant med de i Fagertärn
växande röda näckrosorna år 1856 genom dåvarande studenten,
sedermera fil. doktorn och kyrkoherden i Axberg i Närke Bernhard Agaton
Kjellmark (f. 1832, d. 1896). Under sommarferierna det nämnda
året gästade han sin äldre broder, som då var inspektor vid Aspa
bruk. Under uppehållet vid Aspa använde han tiden till strövtåg
i trakten. Såsom icke var ovanligt med gamla tiders studenter i
Linnés land, ägnade han intresse åt allt vad han såg eller hörde:
flora och fauna, fornlämningar och folkminnen m. m. Mest av allt
älskade han dock botaniken. En del av honom gjorda observationer
berörande floran kring Aspa äro nedskrivna i en liten notisbok, vari
särskilt följande anteckning i föreliggande sammanhang är av
intresse: ’En dag var jag till en sjö vid namn Fagertärn, der jag
påträffade röda näckrosor, lika de hvita utom hvad färgen beträffar
— Besöket ägde rum någon dag mellan den 8 och 25 juli nyssnämnda
år 1856. Det har berättats, att Kjellmark vid samtal med
brukstjänstemännen fått veta, att röda näckrosor växte i nämnda sjö, och
att det var på denna anvisning, som han begav sig dit. Troligt är,
att blommorna av gammalt dragit kringboende befolknings
uppmärksamhet till sig. Åtminstone har man gissat, att namnet Fagertärn
just för de fagra blommornas skull givits åt den lilla skogssjön.
Kjellmark medtog exemplar av växten till Uppsala samt förevisade dem
för Elias Fries och sedermera lektorn i Kalmar K. J. Lönnroth,
vilken sistnämnde skrev ett kort meddelande om fyndet i Botaniska
notiser år 1856. Med ledning härav inflöt en uppgift om nyheten
i sjunde upplagan av Hartmans Flora, utgiven år 1858. Först i
åttonde upplagan av detta arbete, tryckt 1861, beskrevs växten och
erhöll sitt första vetenskapliga namn, Nymphdea alba L. var. rosea C. Hn.»
»På grund av undersökningar, utförda av professor R. Caspary
i Königsberg (Botan. notiser 1879), blev det fastslaget, att våra vita
näckrosor tillhörde de två av K. B. Presl särskilj da arterna N. alba
och candida, därav den senare är den nordliga. Båda mötas på
Tiveden, där de växa dels i skilda sjöar och åvikar, dels tillsammans.
Båda påträffas i Fagertärn, den sydligare dock ymnigast.»
»Under förmodan att möjligen även candida-arten bestod sig
med en röd varietet företog Rutger Sernander en undersökning i
Fagertärn den 28 juli 1893. Enär användbar båt inte fanns
tillgänglig, hoppade han i på skolpojksvis och tog sig bland snärjande
växter och över den stubb-beslagna bottnen ut till de näckrosstånd,
han misstänkte. Simmande på rygg studerade han deras blommor
och lyckades finna en röd Nymphdea med candida-karaktärer i ett par
exemplar. Med en blomma och ett blad i munnen sam han till
stranden. Växten beskrevs samma år (Sernander, R., Om våra röda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
