Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser - Närke under dendrologisk synvinkel. Föreningens för Dendrologi och Parkvård 14:de sommarexkursion. Av Nils Sylvén - Fagertärn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
näckrosor. Botan. Notiser 1894) och gavs av upptäckaren namnet
Nymphdea candida Presl. var. rubra. Upptäckten är märklig därför
att den icke skedde av en slump utan var resultatet av en
vetenskaplig slutledning. Originalexemplaret utlämnades på sin tid till
professor V. B. Wittrock, som fann cancfida-karaktären typisk och
skapade ett nytt namn därför, var. magnificct, enär rubra skulle vara
belagt för en egyptisk art. Det nya namnet blev dock aldrig
publicerat. Senare funno både Wittrock och Sernander, att den nya
formen, som i färg och oftast även storlek överträffar varieteten N.
alba-rosea, egentligen var en hybrid mellan alba-varieteten och arten
candida och alltså rätteligen bör kallas Nymphdea alba L. var. rosea
Hn X candida Presl. Detta har även bekräftats av professor G.
Samuelsson i hans avhandling om de svenska Nymphae-arternas
utbredning (Bot. Notiser 1923, sid. 107). — Sernander påpekade redan
1893, att en riklig hybridisering mellan huvud- och biformer pågår
i sjön, något som senare ytterligare ådagalagts genom Wittrocks
vittgående undersökningar. I fråga om formrikedom och
hybridiseringsförmåga förklarade professor Wittrock Fagertärn
sannolikt enastående bland näckrossjöar i Europa.»
»Ryktet om den röda blomman spred sig efter det första fyndets
publicering raskt bland de svenska botanisterna. Växtens både
sällsynthet och stora skönhet bidrogo därtill, att alla ville äga exemplar
av densamma i sina herbarier. Hos våra grannländers botanister
blev växten i synnerhet uppmärksammad vid Skandinaviska
naturforskaremötet i Oslo år 1868. Dit medförde lektor Carl Hartman
i Örebro ett stort fång avskurna men friska och väl omskötta
exemplar med tillhörande blad, vilket allt han, under församlingens jubel,
avlastade på talarestolen. Efter ett kort föredrag om växtens
förekomstsätt m. m. utdelade han frikostigt av det medhavda materialet
bland närvarande växtsamlare. Säkerligen äro ett flertal av dessa
blommor i pressat skick ännu i behåll i herbarier i Danmark, Norge
och Finland. För övrigt har sjön senare blivit besökt och dess
växt-bestånd blivit studerade av framstående botanister från åtskilliga
främmande länder såsom Danmark, Tyskland, Ungern, England m. fl.
— Alla ha medtagit större eller mindre mängder näckrosmaterial
därifrån. Till den berömde näckroskännaren professor Rob. Caspary
i Königsberg sändes redan år 1863 levande material — 5 stånd från
Fagertärn — genom professor O. Nordstedt i Lund. Om resultatet
av de pollinationsförsök, som av Caspary med sålunda erhållna både
vita och röda former utfördes, har redogörelse lämnats i tryck 1871
(Nordstedt, O., Den svenska röda näckrosen. Botan. Notiser 1872.
Sid 31.). Men det var icke blott de lärda botanisterna, som
intresserade sig för Fagertärns fagra blommor. Intresset spred sig även
till växtsamlande skolpojkar över hela Sverige. Och för, Fagertärn
blev den ohejdade samlarivern hos skolynglingarna snart ett
ödesdigert ont, som måste stävjas.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
