Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre uppsatser och meddelanden - Landskapet, trädgården och byggnaden. Några reflektioner med anledning av arkitekt Hakon Ahlbergs artikel med samma titel i »Lustgården» årgång 13. Av Sven A. Hermelin med genmäle av Hakon Ahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ten-Techniker», som tilldelas dem, vilka utexaminerats från de tyska
trädgårdshögskolorna).
Vad man vill förebrå mig, är väl sålunda icke en partisk
inställning, men möjligen att jag velat avskaffa benämningen
»trädgårdsarkitekt», och att jag frånkänt utövarna av »trädgårdsarkitektens»
yrke tillräckliga kunskaper i fråga om arkitektonisk komposition.
Min älskvärde motståndare vill bevisa, att jag har fel genom att
påpeka den utbildning, som »trädgårdsarkitekten» äger. Hans
teoretiska utbildning erhålles vanligen under loppet av två år, sedan
han först skaffat sig en grundlig praktik. För att få en verklig
förståelse för vad arkitektonisk komposition överhuvudtaget vill säga,
borde enligt mitt förmenande studierna utsträckas till minst tre, fyra
år, ty såpass svår är i själva verket den saken. I hans eget intresse
borde han, i likhet med den unga arkitekten, skaffa sig grundlig
praktik på ritkontor (gärna hos en framstående arkitekt), innan han
etablerar sig som självständig utövare.
Jag har bestämt sagt ifrån, att jag icke anser arkitekten — annat
än i ytterst sällsynt förekommande undantagsfall — kompetent att
utan hjälp av hortikultär sakkunskap utföra en trädgårdsanläggning.
Jag medger å andra sidan, att det finns undantagsfall av motsatt
beskaffenhet — en trädgårdsman som utan hjälp av arkitektonisk
fackkunskap kan komponera en trädgårdsanläggning (Abelin!). Men då
man generaliserar måste man bortse från undantagsfallen. Jag
hävdar därför fortfarande, att ett samarbete mellan arkitekten och
»trädgårdsteknikern» (varför inte begagna denna titel?) är den bästa
förutsättningen för en förnyelse av vår trädgårdskonst. Och jag hävdar
även alltjämt, att titeln »arkitekt», med eller utan prefix, icke bör
tilldelas andra än dem, vars yrke det är att syssla med arkitektur.
Stockholm januari 1934.
Hakon Ahlberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
