Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - Rutger Sernander: Parker och trädgårdar i det gamla Närke. Ref. av N. Sylvén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
historiska belysning. Som avslutning behandlas trenne »barock- och
rococoväxter»: körveln (Cerefolium sativum),
hästkastanjen och berberisbusken.
Under nästa kapitel möter »den engelska landskapsträdgården,
nyklassicismen». I ett första underkapitel behandlas
»Svartåsträn-derna och den känslosamma tiden». Den nuvarande Slottsparken och
parkanläggningarna på Stora holmen dominera här framställningen.
Om »landsbygdens engelska parker» få vi en god föreställning i de
utförligt skildrade anläggningarna av denna typ vid Säbylund,
Kör-tingsberg, Karlslund och Stjärnsund. Ett sista underkapitel ägnas åt
»nyklassicismen», en tidsriktning, »vilken även den» liksom den
känslosamma »var en reaktion mot barockens och rococons
förkonstling och som även den i stället fordrade natursanning». Virsbo i
Lerbäcks s:n och »sommarnöjena på Ladugårdsskogen» vid Örebro få
här tjänstgöra som exempel.
Turen kommer så till »den tyska stilen». Huru denna kom att
te sig i praktiken skildrar förf. sålunda: »Till oberäknelig skada
styckade man sönder barockens och rococons mödosamt uppbyggda
skapelser och dolde spillrorna i en välmenande, men stillös okultur.
Skillnaden mellan trädgårdens olika på sin egen uppgift grundade
delar utsuddades, och ju mer man kunde låta trädgård och park
sammanflyta, dess bättre. Gångsystemet blev slingrande och
omotiverat till sitt förlopp. Träd, buskar och örter skulle i ’behagfull’
gruppering blandas med varandra. ’Grupper’ voro trädgårdens förnämsta
element: buskgrupperna, blomgrupperna och på gårdsplanen
bladgruppen med jätte-h a m p a n och jätte-m a j s e n i centrum. Ju
mer man ’satte’, dess vackrare blev anläggningen. Från de botaniska
trädgårdarna lånade man ’stenpartiet’ ofta med ett ganska rikt
artbestånd. I artbeståndets sammansättning inträdde en verklig
revolution. De botaniska intressena fingo tack vare de nu uppspirande
trädskolorna och fröaffärerna ett utmärkt tillfälle att göra sig
gällande. Det är ej fråga om, att de rikliga rekvisitioner man gjorde
från dessa institutioner blevo för trädgårdarna en föryngringskälla
av rang. Men man valde ofta utan kritik och lät det nya alltför
hänsynslöst tränga gammalt gott gods åt sidan.» Av positiva värden,
som de botaniska intressena under den tyska stilens segertåg gett
oss, nämner förf. särskilt »den täcka skogsförgätmigej en
(Myosotis silvática)» och boken — »ett av våra ädlaste träd». Den
tyska stilens utländska granar och tallar anser förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
