Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - Rutger Sernander: Parker och trädgårdar i det gamla Närke. Ref. av N. Sylvén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som en vinst för parker och trädgårdar endast då de äro »lämpligt
placerade och välskötta». — Som speciella »bidrag till framställningen
av den tyska stilens manifestation inom landskapet» skildrar förf. de
båda egendomarna Bysta och Geråsen, av vilka den förra »visar hur
en blomsterträdgård övergått till park genom tillväxten av de
dendrologiska elementen», emedan den senare »exemplifierar
tillvägagångssättet då man förvandlade ett stycke natur, här en löväng, till park
i tysk-engelsk stil». — Ett särskilt underkapitel ägnas i anslutning till
föregående åt »Trädgårdsföreningen samt botaniska och zoologiska
anläggningar». Största intresset knyter sig härvid till skildringen av
kontraktsprosten, teol. d:r Gustaf Wilhelm Gum^elius’ botaniskt
innehållsrika anläggningar vid Viby prästgård.
»Småträdgårdar och täppor» är rubriken på nästfoljande kapitel.
»Boställen», »de små herrgårdarnes och bergsmansgårdarnes
anläggningar» samt »allmogetäpporna» behandlas här var för sig. Av
boställen få en hel rad prästgårdar som hastigast passera revy. Som.
exempel på »små herrgårdar» anföras Glashyttan i Almby och Hulvik i
Kvistbro. För de gamla bergsmansgårdarna får Klockarhyttan i
Lerbäck, förf:ns eget barndomshem, utgöra modellen. Såsom för Närkes
allmogetäppor framletbara individuella drag anför förf. »förkärlek
för vissa kryddväxter, praktblomstriga perenner, läkedomsväxter som
för länge sedan upphört att användas bland de högre klasserna,
vidare att nu gammalmodiga frukt- och gårdsträd stå kvar som ett
arv efter gångna släktled. ’Mullbänkar’ med å b r o d d, ’salvia’ och
i s o p stå ännu att uppleta. Vanligen hittar man dock numera dessa
kryddväxter endast i en eller annan tuva i ett hörn av trädgården,
eller om sådan ej finnes, av gårdsplanen.» Ett flertal exempel på
olika allmogeträdgårdar anföras.
Bokens två sista kapitel ägnas åt »vägträd» och »kyrkogårdarna».
En uttömmande litteraturförteckning avslutar framställningen.
»Parker och trädgårdar i det gamla Närke» skall alltid förbliva
ett standardverk, då det gäller detta landskaps hortikulturella historia.
Att hoppas är, att detsamma snarast måtte få likvärdiga efterföljare
jämväl för övriga svenska landskap.
N. Sylvén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
