Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huru Luther försökte den katolska och fann den evangeliska frälsningsvägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
där ligga alla skatter förborgade». Staupitz menade
härmed, att Luther skulle hämta tröst i samma mystik
som han själv. Detta kunde ju ej bringa lösningen
på Luthers fråga, huru hans egen synd skulle
övervinnas. Men det kunde dock bidraga att skaffa Luther
stilla stunder av samling och ro; och framför allt
hänvisades Luther på så vis att fördjupa sig i Nya
Testamentet och dess berättelser om Kristus. Därför såg
Luther sedan alltid i Staupitz sin egentlige räddare
och bevarade mot honom den varmaste tacksamhet,
även då Staupitz sedan ej vågade följa Luther i
brytningen med Rom.
Staupitz blev Luther till hjälp även på ett annat
vis. Han insåg, att den underlige munken behövde
sättas i en annan omgivning, om han skulle räddas
från att gå under i sina grubblerier. Och Staupitz
hade den rätta platsen till hands. Vid Wittenbergs
nygrundade universitet i kurfurstendömet Sachsen hade
hans orden att besätta ett par av professorsstolarna.
En av dessa, i filosofi, var 1508 vakant; Staupitz
kunde då som ordenschef kalla filosofie magistern
Luther dit. Luther flyttade alltså över till
augustin-eremitklostret i Wittenberg (där han senare blev en av
styresmännen), på samma gång som han vid universitetet
verkade som filosofie professor och fortsatte sina
teologiska studier. Som professor höll han vintern 1508
—1509 föreläsningar över en skrift av den berömde
filosofen i gamla tiden, Aristoteles, där mycket
talades om begreppet »rättfärdighet». Luther sökte då
som teologie studerande taga reda pa, vad
»rättfärdighet» betydde i Nya Testamentet. Så stannade
han naturligen främst vid Romarbrevet. Det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
