Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1530-talets segertid; de sista årens möda och frid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Efter frid längtade den trötte. Så blev ock den
store stridsmannens sista gärning att stifta fred. Han
fick hösten 1545 uppmaning att bilägga en tvist mellan
två grevar av Mansfeld. Två gånger var han i
Mansfeld utan att kunna bringa företaget till slut. Så
kallades han i januari 1546 till sin födelsestad Eisleben,
där förhandlingarna skulle fortsättas. Han begav sig
i väg mitt i vintern utan att akta på sin hustrus
varningar. Han ådrog sig ock en förkylning och träffades
under resan av ett häftigt svimningsanfall, som dock
gick över. Flera gånger under färden predikade han.
Hans sista ämne blev åter hans första reformatoriska:
mot avlaten och för det fria bibelstudiet och den
bibliska frälsningsvägen. »Det är det rätta
frälsningsmedlet, att vi hava icke allenast Paulus och hans
epistlar utan ock profeterna och apostlarna, ja Herren
Kristus själv i Skriften... Så hava vi ock deras
ande, så att vi förstå Skriften... Därför hör och läs
den, sätt brillorna på näsan och se på den, så skall
du finna härliga och heliga tankar och en trygg lära,
som icke bedrager eller vilseleder dig; av den lär du,
huru du av naturen är en syndare, och var du skall
bliva lös och ledig från dina synder och få det eviga
livet, nämligen genom tron på Kristus.» — Luthers
humor tröt ej. I Halle, där han höll ovannämnda
predikan, blev resan fördröjd genom drivande is på
floden Saale. Härom skrev han till »sin hjärtans kära
Katarina Lutherin», att han blivit hejdad på resan
genom möte med en stor vederdöparinna med mycket
vatten och stora isflak, som hotade honom med
omdop. Och när Luther kommit fram till Eisleben, men
förhandlingarna gingo trögt, förmodade han, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
