Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Märkbart lugnad och lydig som ett barn, följde
han henne under däck. Men när Inga såg dem
försvinna, greps hon af afund.
»Själfva dåren har en vän — en hand att hålla
fast,» sade hon sig.
För att slippa undan bordsgrannarna, skyllde
hon på illamående och åt såväl lunch som middag
i hytten. Men allt som dagen led mot sitt slut,
ökades hennes själsspänning.
Dagboken låg kuverterad och inuti densamma
ett tillägg — skrifvet under nattens upphetsning —
och nu var det tid att posta försändelsen. Men hon
lät minuterna gå i rådvill obeslutsamhet.
»Om jag lämnar brefvet efter mig, afgår det i
alla händelser enligt adressen,» tänkte hon. »När
Sixten har det i händerna, är jag inte bland de
lef-vandes tal — det har jag sagt tydligt nog. Och
hur sedan kunna — eller ens ha rättighet — att
existera?»
Skrattade inte dåren tätt under hennes fönster?
Eller var det ett misstag?
Hon ryste till, tog det digra konvulutet och
lade det tillbaka i sämskskinnsväskan hon bar
innanför kläderna.
Skymningen hade öfvergått till så djupt mörker
att det var som om fartyget haft en svart vägg
framför sig. Och det gaf hvila, tyckte Inga, där hon
stod med armarna i kors lutad mot barriären och
blickade ned på mellandäck, där människorna rörde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Jan 21 12:16:59 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lwfenix/0224.html