Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Här ha vi ingenting att göra,» sade han barskt.
Men hon stod kvar medan den tanken smög sig
öfver henne, att detta hade varit rätta stunden att gå
in i det okända. Just nu skulle ingen märkt hennes
tilltag. Ingen saknat henne. Ingenting kunnat göras
till hennes räddning.
Hon blickade upp till mannen bredvid sig och
ett underligt leende krusade de fylliga läpparna.
»Låt oss gå in,» bad hon och han förde henne
till sin hytt.
»Ni har aldrig legat,» sade hon, då hon såg
den orörda bädden.
»Jo — på divanen.»
»Visste ni att det skulle bli dimma?»
»Det berättade skybanken.»
Mistluren fortsatte sitt oljud och skeppet liksom
vacklade.
»Är något i olag?» frågade hon ängsligt.
»Och om så vore?»
Hon mindes plötsligt sin önskan att fä vara
med om ett skeppsbrott och ångrade sina
dum-dristiga ord. Men hon mindes också kaptenens och
öfvermaskinistens allvarliga ansikten då de skyndat
förbi aftonen förut
»Säg mig hvad det är,» bönföll hon.
»En bräcka i axeln — inuti hylsan.»
»När hände det?»
»Under ovädret. Men det märktes inte då,
utan först när den arbetat sig större.»
»Och ni visste det i går — under balen?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
