- Project Runeberg -  Vid gassken och dagsljus : Bilder ur teaterlifvet /
17

(1885) [MARC] Author: Wilma Lindhé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förbleknade allt mot den verklighet, hon nu
genom-lefde. Sjelf blomstrade hon också upp till en
oförliknelig skönhet, och hennes inre lifs rikedom
utvecklades och fördubblades i det sällhetstillstånd, hvari
hon lefde.

Under en blå, leende himmel, vid stränderna af
ett guldskimrande haf, som liksom söfde både
längtan och minne, glömde de allt för stunden. Hela sm
barndomssaga, allt hvad rent hon drömt och gömt i
sin jungfruliga själ, uppenbarade hon nu för honom,
som vördnadsfullt lyssnade till denna bikt från ett
hjerta, hvars oskuld och frid ej ännu grumlats af en
oren tanke. Hans flydda lif syntes honom också
af-lägset och otydligt som en drömbild; ett enda var
verkligt: den unga qvinnan vid hans sida.

Hvaije drag af slapphet eller trötthet var som
bortblåst från hans ansigte, liksom svårmodet från
hans sinne, och sjelfva kärleken till konsten tycktes
dränkt i den enda känsla, som nu bemägtigat sig
honom.

Hvad han kunde, hvad han nändes berätta om
de svunna åren af sin lefnad, omtalade han också
för henne, och hon å sin sida lyssnade med aldrig
tröttnande intresse.

Sluten i hans famn satt hon under glödande
sommaraftnar lyssnande, då han med sin klangfulla
stämma talade till henne om konst och literatur, eller
ännu hellre om sin kärlek och den lycka, han njöt.
Lekande vågor slogo sakta mot stranden nedanför
balkongen, mandelträd och oranger doftade, solen
sänkte sig och praktfulla stjernbilder framträdde på
söderns himmel; men hon märkte det knappast, ty
hela hennes själ var hos honom. När sommaren led
mot sitt slut, måste de bryta upp; han skulle hem
och studera nya roler. Han hade haft dem med sig
och stundom bläddrat i dem, men mer hade det
ej blifvit. Under lek och skämt hade de till
sammans parodierat de allvarligaste scenerna, och hon
hade förhört honom och skrattat åt de många bockar,
han gjort, och hans motvilja att lära.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:14:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lwgassken/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free