Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var också nästan med leda han tänkte på, !
att han nu från detta lyckliga, bekymmerslösa lif
skulle in i det gamla hjulspåret. Hvad han hitintills
lefvat för syntes honom så ömkligt, och konstens
stjerna, som en gång skimrat hög, helig och
oåtkomlig, hade förbleknat till ett irrbloss, som han var
färdig att förbanna. Hans glada lynne tycktes också
hafva stannat qvar i Italien, ty redan på vägen
der-ifrån var han tyst och tankfull, men dock så öm, att
Erika ej sörjde öfver förändringen.
I Paris stannade de några dagar. Egentligen
skulle han ha uppehållit sig aer en tid för attstude- J
ra, men då hon påminde honom derom, afspisades hon
med en kyss och orden: »Låt mig vara lycklig ännu
en tid!»
Nu måste han emellertid se den rol utföras, som *
han sjelf vid sin hemkomst skulle återgifva, och hans
hustru följde honom till Théåtre Fran^ais, denna
brännpunkt för allt hvad skådespelarkonst heter.
Han var i stark spänning. Hon såg det och smög
sin lilla hand liksom lugnande i hans; men från den
stund ridån gick upp lät han hennes hand falla, och
medvetslös i afseende på tid och rum hängde han med
hela sin själ fast vid hvad som tilldrog sig på scenen.
Så hade hon också sjelf mer än en gång
hän-gifvit sig åt detta nöje och i sitt hjerta tänkt, att
skådespelarkonsten var det största och skönaste på
jorden. Nu såg hon framför sig de förnämsta artister,
verlden hade att framvisa, och förblef kall och
oberörd, ty hvaije hennes tanke gälde skådespelaren vid
hennes sida. Det var hans ansigte och de själsro- j
relser, som återspeglades derpå, hon studerade, och
hon förstod nu, att det varit för hans skull, hon
också älskat hans konst.
Under mellanakterna gick han in på scenen, der
han kände flertalet af de uppträdande, och hon satt
ensam, knappast skänkande en blick åt den lysande,
fullsatta salongen eller märkande, att otaliga kikare
rigtades uppåt den loge, der hon satt, skön, men blek
och allvarlig, midt i virrvarret af prat och munterhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
