- Project Runeberg -  Vid gassken och dagsljus : Bilder ur teaterlifvet /
82

(1885) [MARC] Author: Wilma Lindhé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

grant uppräknade penningarne och nu bad henne sjelf
genomräkna dem, medan han antecknade numret på
pantsedeln.

När alla formaliteter voro undanstökade och
Eri-ka skulle gå med sina två hundra trettio mark, hade
ett uttryck af stilla frid och ljufhet lägrat sig öfver
hennes ansigte.

Hon hade inkommit stolt och öfverlägsen,
kännande med sig, att det hon gjorde dock var något
stort, och att ej många q^ it sig

kanske voro långt större, u tund,

osedda, otackade.

Den helsning och det leende, hvarmed hon sad©
farväl åt dessa betungade raenniskor, glömde de ej
snart, och när hon gått, uppstod ett mummel af
beundran, deltagande och undran öfver hvem hon var;
men mest undrade dock qvinnan, som velat pantsätta
sin gosses helgdagsrock och skor, och nu ej längre
behöfde det, emedan »den sköna frun» smugit tio
mark i hennes hand.

»Så mycket fick äfven jag», sade gumman och
smålog mot sin kaffekittel.

»Och jag med», sade med tårfylda ögon den
lung-sigtige mannen och tog spegeln under ena och stolen
under den andra, i det han utropade: »Gud välsigne
henne, hvad mor skall bli glad!»

När Erika kom ut på gatan, kände hon sig så
lätt om hjertat, som om Gud aflyft alla hennes
bördor; men snart blefvo hennes steg långsammare och
mattare, och hon kände, att hon ej skulle orka gå
mycket längre. En förfärande ängslan grep henne.
Tänk om hon skulle svimma här ensam och okänd!
Hvad skulle det då blifva af henne, och
penningarne, de så dyrt förvärfvade. hur skulle det gå med
dem!

Hon famlade efter ett stöd och försökte samla
sina krafter; men otvifvelaktigt skulle hon hafva fal-^
lit, om ej i samma ögonblick en stark, trofast arm
gripit henne om lifvet och uppehållit henne.

som

hon, och här hade

som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:14:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lwgassken/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free