Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Nu är hon ung på nytt», tänkte Laura ett par
par dagar senare, der hon satt på gräsbänken under
kastanien, sysselsatt att binda en krans af hvita
tu-senskönor, narcisser och grönt till kistan. En korg
blommor stod bredvid henne, men emellanåt, när hon
ej fick det så vackert hon ville, steg hon upp för
att bland bladväxter eller blomstergrupper utvälja
något nytt.
»Här har du hvita rosor och kallor.. . använd dem,
kära barn; inte kan du få någon krans af det der
skräpet!» ropade Regina från den dödas lilla våning,
der hon vände upp och ned på allt för begrafningens
skull.
»Nej, moster», svarade Laura, i det hon gick fram
till fönstret, »det får inte vara något annat än det, som
vuxit här i trädgården.»
»Dumheter!» sade Regina fnurrigt och böljade
åter kläda öfver möbler och tafvelramar med
bländ-hvitt linne.
Konstnärligt formade Regina med tillhjelp af
band och nålar smakfulla veck och rosetter på det
hvita linnet och stack sedan in några blommor eller
gröna qvistar deri. När allt var färdigt, stälde hon
sig — ännu med ett par knappnålar i munnen — att
betrakta sitt verk. Det var förträffligt, och hon
smålog belåtet, under det hon gick fram till fönstret.
Laura satt ännu qvar på gräsbänken, ifrigt
upptagen af sitt arbete. Hatten låg bredvid henne och
hufvudet var djupt böjdt öfver kransen, på hvilken hon
band. Stundom lutade hon det åt sidan och
betraktade den med kritiska blickar, under det hennes fina
fingrar böjde på något blad, hvilket ej låg som hon
ville.
Hon var alldeles svartklädd, liksom då hon kom till
det Miintherska huset, och drägten var nästan tarfiig;
men hela den smärta gestalten var öfvergjuten af en
elegans och ett behag, som ej behöfde toaiettkonstens
finter och knep för att göra sig gällande.
Regina fattade tag i gardinen, drog den åt sidan
och betraktade henne. Detta barn, som hon motta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
