Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Hvarför blir du inte sjelf skådespelerska? Det
synes ju, att du är skapad dertill», sade hon en qväll,
då hennes man redan gått in i sängkammaren och
Laura, mera exalterad än vanligt, hemkommit från
teatern.
»Skulle du vilja det?» frågade denna.
»Ja», svarade Regina med bortvändt ansigte, »jag
ser, att du inte blir lycklig på annat tätt. Passa på
och tag ehgagement vid den här truppen, den har
anseende.»
Dessa ord föllo som eld på krut. Regina sielf
bäfvade för det känsloutbrott, hon framkallat, och
försökte ifrigt att lugna den unga flickan, som häftigt
gick af och an öfver golfvet, vridande sina händer
och utstötande ömsevis passionerade utrop, suckar
eller qväfda snyftningar. Slutligen sjönk hon ned
på golfvet bredvid pianot, lutade sig deremot och
grät som om henues hjerta velat brista.
Dagen derpå, vid middagsbordet, då morbrodern,
såsom en angenäm öfverraskning, räckte henne en
biljett till aftonens föreställning, sköt hon häftigt
undan den, i det hennes ansigte betäcktes af en glödande
rodnad.
»Nei tack, morbror, iag går inte dit mera», sade
hon bestämdt.
»Går du inte dit?» frågade Regina häpen, och
handen, som höll soppslefven, darrade så, att hon för
första gången i sin lefnad* hälde en del af soppan
bredvid i stället för på tallriken.
»Nej, moster, det var ni sjelf, som i går upplyste
mig om att jag borde stanna hemma», svarade Laura
ocn blickade Regina djupt in i ögonen.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
