Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pianot stod orördt, boken, hon börjat läsa, låg
uppslagen vid samma sida dag efter dag, och ofta
satt hon med den i handen, vändande det ena bladet
efter det andra, utan att hafva fattat ett ord af hvad
hon läst.
Hon talade sällan, ögonen voro matta och
insjunkna, och öfver hela hennes varelse låg ett drag
af trötthet och liknöjdhet.
»Litet bleksot, intet annat», svarade läkaren på
morbroderns ängsliga frågor.
Ludvig, som vuxit upp till en kraftfull yngling,
mycket lik fadern, med ett godmodigt, öppet ansigte,
blå, trofasta ögon, friska .tänder och ljust, något
röd-aktigt hår, var den, i hvars sällskap hon bäst trifdes.
Han kunde sitta bredvid henne i timtal, studerande
sin »handelsvarukännedom», utan att tilltala eller som
hon trodde observera henne, och det var detta hon
tyckte om.
Var det något hon behöfde eller önskade, hade
han gissat sig dertill, innan hon hunnit uttala sin
Önskan; men hon mottog dessa hans tjenster utan
förvåning eller tacksamhet, liknöj dt som allt annat.
Allt efter som hösten närmade sig, ökades
brådskan i huset, tills allt syntes henne som en ändlös
kretsgång af tvätt, strykning, bakning, slagt,
inläggningar och fejande af tak, väggar, fönster, golf och
bohagsting.
Trött af arbete och bråk smög hon sig om
aft-narne in till sig och fann en njutning i att stänga
sin dörr, vara ensam och somna af ren fysisk
utmatt-ning.
Ludvig var denna tid så godt som husvill och
låg om nätterna inne i förmaket på en provisorisk
bädd, medan det reparerades i »barnkammaren».
När der var färdigt med nya tapeter och gardiner
samt omklädda möbler, förde Regina honom dit in
och frågade, om han tänkt sig, att den gamla
barnkammaren kunde blifva så treflig, och han svarade
förlust, att han ej ens drömt det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
