Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de honom . . jag sörjer bara öfver att jag ej
kommit förr.»
Mttnther teg ett ögonblick.
»Kanske har du rätt», sade han derefter och
tryckte häftigt hennes hand. »Min stackars Walter, att
det skulle sluta så! Tror du, att jag kan göra något
för honom?»
»Morbror», sade hon och kysste hans hand, »du
har redan gjort så mycket; hade du ej varit, vet jag
inte hur det gått.»
»Maren har inte kunnat tiga, märker jag.»
»Vill du träffa honom?»
J A ** ° a1 J mde* Jag ville helst min-
lärde känna honom. Du må tro, barn, att mera
be-gåfvad, älskvärd och ståtlig har säkert ingen man
varit, och kanske inte mera beundrad heller; men
sådant är farligt.»
Dagen derpå, då han skulle resa, tryckte han en
plånbok i hennes hand.
»Nej, morbror», sade hon och sköt den ifrån sig,
»anse mig inte för stolt, men jag kan inte, jag måste
försörja mig sjelf.»
Han såg förvånad på henne.
»Det är nog inte sä lätt, som du tror.»
»Det kan nog hända, men jag vill inte hafva det
lätt. Jag måste sträfva af alla krafter; sutte jag med
händerna i kors, doge jag af sorg.»
Han såg på henne, stoppade plånboken i fickan
och slöt henne i sin famn.
»Helsa honom», hviskade hon, »helsa honom!»
De stora, sorgsna ögonen med deras varma, djupa
blick stodo ännu så tydligt framför honom, dä han
gick ned åt gatan.
Vid hörnet mötte han Maren.
»Det var väl att ni passade på», ropade han
redan på afstånd; »d$t gick som ni sade: hon tog inte
emot»
»Jag känner henne», smålog Maren belåten.
sådan han var, då jag först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
