Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eå ett sätt, som kom hennes hjerta att stanna och
ennes blod att isas.
Strax derpå träffades hennes öra af ord, som hon
fullkomligt fattade; man kallade henne för Ketlers
älskarinna och drog fram flere bevis på deras förtroliga
vänskap samt omtalade att han följt henne hem några
aftnar, då den gamla qvinnan troligen varit förhindrad.
Berättelsen afbröts af skallande skrattsalvor; men
inom ett ögonblick blef det tyst i statisternas
klädloge, ty Laura stod i dörren, halfklädd, med af vrede
flammande kinder och hotfulla, mörka ögon.
Hon sade ej ett ord, blott såg på de förskräckta
flickorna; men trån denna stund hviskades det endast
i logen bredvid, och hon betraktades med vördnads*
full bäfvan.
Hur hon än försökte glömma och sätta sig öfver
detta dumma prat, ville det ej lyckas, och Ketler,
som ej viste ett ord derom, förstod ej hvarför hon
med ens blifvit så kall och ovänlig. Hon sade sig
sjelf, att han var gammal nog att vara hennes far,
och att det vore bra hårdt, om hon skulle mista sin
ende vän för några sqvallersjuka qvinnors skull; men
huru hon än resonnerade, blef hon aldrig mot honom
den samma som förut. Det lugna, förtroliga
förhållandet dem emellan var borta, ocn i stället nade kommit
något ojemnt, sjukligt.
Han hade beundrat hennes mor och egn&thenne
en passionfri, svärmisk dyrkan, liksom hade hön
mera varit ett helgon än en menniska; men gent emot
dottern var den vördnad, hennes renhet ingaf
honom, som sett så mycket af qvinlig lastbarhet,
blandad med en känsla af djup ömhet.
Då hennes egen far ej kunde vara hennes skydd,
hade han gladt sig åt att få blifva det och sjelf ej
anat, att han ej ännu var gammal nog att hysa enbart
faderliga känslor för denna vackra, beg&fvade unga
qvinna, hvars like han ännu aldrig tyckt öig skåda.
Det var först hennes förändrade sätt, som kom ho*
nom att förstå hvad hon var för honom, och «tom
sig af sorg och blygsel undflydde han henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
