Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon hade mycket litet reda på hans lif i
allmänhet, ty han intog ofta sina måltider utomhus och hans
vanor voro oregelbundna. Ett par gånger syntes han
ej till på flere dagar, och då var hon förtviflad; men
hon vågade ej fråga hvar han uppehållit sig, ty hon
hade märkt, att han ej tålde några förfrågningar
angående sitt görande och låtande, och en gång, då
han förstod att hon spionerat på honom, hotade han
att flytta hemifrån.
Både fadern och Ludvig viste, att han var i
2*** jjan ha(je sagt dem, att han måste se Laura,
att det var det enda, som kunde rädda honom; men
han lofvade att ej störa hennes lugn; hon skulle ej
få veta, att han fans der, och han höll ord. Hon anade
aldrig, att när hon debuterade och kände sig så
ensam och öfvergifven, derför att ingen i den nyfikna
menniskoskaran kände henne personligen eller i
henne såg annat än debutanten, hans kärleksfulla ögon
betraktade henne och hans hjerta klappade för henne.
Han besökte äfven Maren. Af henne fick han
reda på, huru hon sydde för bröd, huru hon bar
omsorg om fadern och huru rent hennes lif var, och då
skämdes han* öfver att han som man var så
mycket svagare än hon. När han kom hem, tog han i tu
med sitt arbete samt fann deri sin tröst, och för
hvar-je dag som gick kände han, att han behöfde denna
tid af lidande och ensamhet för att mogna och
utvecklas.
Ännu en gång reste han till Z***, då Laura var
Eå höjden af sitt konstnärskap; men när han kom
em, var han sorgsen och dyster.
Från och mea denna tid underhöll han en
regelbunden skriftvexling med Maren, och hennes bref,
med de otydliga kråkfötterna och allt för tydliga
bläckplumparne, voro honom tusen gånger kärare än
alla de lofordande epistlar, han mottog, då hans
dikter kommit ut i verlden.
Han hade lärt sig inse, att hans förstlingsarbete,
den tre-akts-komedi, han uppläst för Laura, hade
sina brister; men icke dess mindre stod han fast vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
