Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag har återfått honom!» hviskade hon med ett
strålande leende, och innan Laura hunnit sansa sig,
förde hon henne in i det inre rummet.
Der, i den lilla soffan under Ceciliabilden, satt
han, och hans ömma, passionerade ögon sågo ängsligt
frågande in i hennes.
»Det är jag, som för henne till dig, men jag tror,
att hon kommer frivilligt», sade Regina vekt.
Med dessa ord lemnade hon rummet och tillslöt
sakta dörren bakom sig.
De hade gråtit i hvar andras armar, gråtit af en
onämnbar, outsäglig lycka, och nu satt hon med sitt
hufvud lutadt till hans bröst, medan han förtrodde
henne hvad han känt och lidit under dessa långa år.
»Jag hade bedt oöh besvurit dig att inte uppsöka
mig», sade hon leende genom tårarne; »men jag tyckte
ändå, att du var bra liknöjd, som ej gjorde det.»
»Men du vet ej, att jag varit här två gånger, att
1‘ag såg dig debutera, att jag en afton ute i Marens
:ök hörde dig spela mina älsklingsstycken och att
jag sista vintern såg dig som Julia.»
»Älskade, är det möjligt? Ack, att jag vetat det!»
sade hon, bäfvande af sällhet.
»Men det ville jag inte! Du må tro, det var ej
roligt att se dig på scenen.»
»Tyckte du inte att jag spelade bra?» frågade hon
skälmaktigt.
»Alldeles för bra. Då först blef det mig klart,
hvilken farlig rival jag egde. Jag älskade dig
outsägligt, men just derför ville jag rå om dig helt och
hållet. Så länge du egnade dig åt konsten, skulle du
aldrig blifva helt och hållet min, och med mindre
kunde jag ej nöja mig.»
»Men du kom ej, när jag lemnade scenen?» sade
hon förebrående.
»Jag var ej säker på dig, min älskling», svarade
han och tryckte henne fastare intill sig. »Du var så
stor konstnärinua, att jag fruktade, att din längtan till
teatern kunde vakna på nytt och blifva dig
öfver-mägtig. Derför spelade jag ett högt spel. Det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
