Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vidskepelse, att det föreföll honom, som hängde den
unge mannens lif och välfärd tillsammans med hans
eget öde.
»Blir han^frisk, kommer det fortfarande att gå
mig väl i händerna. Dör han, är det ett varsel om
kommande olycka,» hviskade en anderöst i hans öra,
för hvilken han, alla förnuftskäl till trots, ej kunde
göra sig döf.
Allt hvad vetenskapen kände om liknande fall,
studerade han till långt fram på nätterna, knappast
unnande sig någon ro. I sällskapslifvet syntes han
aldrig.
Ändtligen en afton, när såret skulle ansas, hade
det ett godartadt utseende.
Han tordes inte tro det och skälfde på handen,
medan hjärtat slog dubbla slag.
Dagen därpå visade sig bestämd bättring, och
nu gick tillfrisknandet raskt framåt.
Denne ende patient var dock fortfarande den
första i hans tankar och en bland de få, vid hvilka
ett starkare personligt intresse knöt sig.
Det fanns också mycket hos honom, som ingaf
sympati. Föga förfining visserligen, men i dess
ställe något starkt och sundt i utseende, känslor och
uttryckssätt, som verkade likt en fläkt från hafvet.
Något på samma gång lidelsefullt och sorglöst
i karaktären också, paradt med snabb tankegång och
humor, samt som motsats därtill den ständigt vakna
misstänksamheten, hvilken kom honom att mer än
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
