Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en gång slå fram sådana frågor som: »Hvarför gör
doktorn mej allt detta? Hva kan uträkningen vara?»
Alldeles ny för Rolf framstod också
skärgårdsbons blinda ödestro, hvilken tager allt som händer
såsom något af »styrelsen där uppe» förutbestämdt,
hvilket så mycket hellre måste bäras med tålamod,
som det är fullkomligt lönlöst att spjärna emot eller
försöka ändra, hvad som i alla fall måste ske.
Ingenting roade heller Rolf mera än att höra
Bengt berätta om sig själf och sina
lefnadsförhållan-den, och många voro de festliga lag, han för den
skull försummade.
Så mycket hade han redan hört, att Soltången
var det störste fiskläget vid hela Bohuslänska kusten.
Ty fanns det platser, som kunde skryta med större
folkmängd, fanns här flera fiskekuttrar. Och fanns
det också ställen, där det. fanns flera kuttrar,
fångades där inte så mycket fisk eller fanns så frackt folk.
»Nåja,» slöt Bengt sin tirad med skalken
glimmande i ögat. »De ä la så, att lite hvar säjer de
samma om sin plass.»
»Men hur kunde Bengt låta det gå sä långt
med fingret? Visste han inte, att det gällde lifvet,»
frågade Rolf en afton, då patienten satt inne hos
honom i mottagningsrummet, stirrande på de olika
föremålen rundt om.
»Va mi stunn kommen, hjälpte inte nåt, de
vesste ja. Å va den inte kommen, behöfde ja inte
skynna, kan veta.»
»Det kallar jag att fresta försynen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
