Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Nå, han ä gammel nock te å sköta sej själf,
å de ä tösa mä han springer ätter,» tänkte moran,
hvilken liknade en spårhund, där hon gick mellan
stugorna, redo att gissa sig till hvad som tänktes,
sades eller tilldrog sig därinom.
Till handelsboden gick hon så godt som
dagligen för att lämna ägg och byta sig till varor.
Där träffades folk. Där fingos nyheterna färska som
ur en tidning. Där bjöds ofta nog på ett glas starkt,
som efter hvad etiketten berättade, skulle vara
portvin. Och varor fanns där af alla slag, som lyste i
ögonen och lockade. Från och med torrfisk, mjöl,
smör, fotogén och specerier till spik, porslin, skodon,
granna tyger, toalettsaker och stråhattar med mycket
annat. Hvart och ett ordnadt på sina platser och i
god grannsämja.
Men inte hade hon behöft gå dit för att få veta,
att Bengt höll sig väl med Hilda på Kvarnbacken,
ty det förtalde Elin Holms bleka kinder bättre än
allt annat.
Folk från närliggande platser hade också kommit
för att söka läkarhjälp, och moran, hvilken gick fram
och tillbaka på strandvägen, höll ögonen pä dem alla.
»Tvi för allt elänne här i värla,» mumlade hon,
när hon såg den ene och andre komma med
värk-brutna lemmar, rinnande ögon, sårnader och allt
hvad styggt var.
Det skulle taga ett par timmar kanske, innan
han blef fardig, doktorn, och under tiden kunde hon
hinna se sig om lite hvarstans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
