Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja säg det?»
»Di tror ho ska gå te igen. De va liksom
tecken på’t i förfjol, för ho velie liksom sörut. Tror
ja? Men nog kunne vår Herre skecka na hit en
gång te, inna ho går ifrå oss, kan töcka, så enfeck
lefva lite hvar stans. De geck annars fort — möt
för fort — te å bli rik här ute förr i värla. Å nu
ä de som de ä. Alla ä skeppare, kan tänka, å ha
skaffat sej båtar. Å nu legger skutera där. Inte
kan di bränna dom, kan veta, eller dra dom på
lann, eller sjonka dom, å så går di där mä uschlia
småfrakter. De har många storkärar gått i kull på.
Di ä för många om’et ska sia.»
»Liksom om allt annat här i världen.»
»Om mänskera inte velie grabba te sig så rent
omänsklit, ble de bätter plass liksom, för dom lite
hvar. Å inte vårdar dom sej om hvarsken de som
växer på marka eller lever i vannt, de kan en godt
sia. De ä som så, tänker ja, att jorla inte ä annt
än ett enaste stort växelbruk, å att de skötes
för-bannadt illa utå vår Herres drängar. Godt inte vara
fördräng eller ann sorts öfverhet å stå i ansvaret.
Mi oförgriplia tro ä nu också den, att när mänskera
spisat opp alltihop, sä har di ingen ann rå än te å
spisa hvarandra.»
»Så farligt blir det väl inte.»
»De kan doktorn sia, de, som så te säjanes
lefver utå att folk ska dö.»
»Har jag försökt taga lifvet af Kransen,»
frågade Kolf skrattande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
