Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tomek Baran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
rutorna. Tomek kunde inte sova, han vände sig
än på ena sidan, än på den andra och grubblade
tungsint.
— Marys, skulle du vilja ta tjänst, tösen min?
frågade han lågt och osäkert.
— Om far så vill så — men det bleve ju bara
så att jag själv finge det bättre, för er vore det ju
ingen hjälp.
Tomek svarade inte, och inom kort somnade de.
Nästa dag kom och med den detsamma bittra
armodet.
Tomek bara tittade på barnen, strök dem över
håret och teg, ty han kände sig som söndersargad
av förtvivlan. Rolös gick han och drev kring stugan,
högg ved, yxade till några störar, gjorde sig i
ordning som för att gå någonstans, tittade efter
tåget, som rusade fram inte långt från stugan.
Vid de tider då han förr brukat gå på tjänstgöring,
redde han sig också nu att gå bort till banan,
men hade han brått ut, hade han än brådare till-
baka, ty med ens hade han erinrat sig att han inte:
hade något arbete att gå till.
De långa åren fyllda av en enformig, mekaniskt
skött syssla hade satt ett djupt märke i honom —
dådlöshet. Han var alldeles bortkommen, visste inte
vad han skulle taga sig till utan tjänstgöringen, helst
han ju inte hade en bit jord att bruka. H;an hade
aldrig behövt tänka på något själv, ty under sexton
år hade hans salig hustru tänkt för honom och
förut de som han tjänat hos. Han hörde till de
där som nödvändigt måste ha någon som säger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
