Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tomek Baran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
dem: gå dit och dit, gör det och det — tänk så
och så. Nu var det inte nog med fattigdomen som
kommit över honom, han måste också möda sig
med att tänka, men hur förtvivlat han än ansträngde
sig kunde han ingenting tänka ut. Nöden grinade
emot honom och högg tänderna i barnen hans —
och han satt och stirrade och visste ingen råd. Att
vända sig till folket i byn med bön om hjälp föll
honom helt enkelt inte in. Hela livet igenom hade
han måst arbeta hårt för var munsbit, hadej måst
köpa den med svett och blod, ingenting hade hau
någonsin fått för intet — och föresvävade honom
någon utväg så var det därför bara denna: förtjäna.
Men ingen förtjänst fanns att få — och han sjönk
tillintetgjord samman.
Först i går på krogen hade han kommit på tanken
att han skulle kunna hugga långved, och gamla
Jagustinka hade givit honom rådet att vända sig
till prästen och be om hjälp.
Vid middagstiden då det blev litet mildare, tog
han Marysia med sig och de gåvo sig av till hygget,
där det låg travar av timmer fällt på hösten, men
så översnöat att hela hygget var en enda bländvit
slätt.
— Marys, tror du vi kan? viskade Baran och
kliade sig i huvudet.
— Hunna, en sån vinter, muttrade flickan mörkt
och körde skoveln i snön.
Utan att orda vidare grepo de sig an med att
gräva fram timret. Tomek arbetade för fyra, och
Marysia skottade oförtrutet, utan att akta på svetten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
