Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
kneipen och spelade domino dagen lång — och
då funderade han inte heller. Var medspelarn för-
hindrad eller hade druckit sig för plakat, gick han
och lade sig. Det var alltihop.
I hans överlägsna likgiltighet låg nog en portion
slöhet.
För sin outtröttliga flit, sin oegennyttiga till-
givenhet lönades han visst på allahanda sätt. San-
ningen att säga var det dock inte många som sågo
en människa i honom, mest betraktades han som
en automat, som arbetade lika ackurat för en örfil
som för en silverslant.
En vacker dag under en repetition hände något
märkvärdigt. Hjältinnan, som privat beklädde direk-
trisens post, kom till repetitionen på strålande
humör.
— Franek, öl! Så gott som i samma ögonblick
ställde han sejdeln framför henne.
Kneipen låg näst intill.
Då hon slutat att förevisa ringen som hon fått på
gårdagens champagnesupé — hon förevisade alltid
— ropade hon honom in i kulissen och föreslog
honom generöst att flytta in i hennes kök.
— För du har visst ingen bostad, eller hur?
— Joo... joo, nog har jag det, fru direktrisen.
Hon tyckte om den titeln.
— Var?
— Zmarzlak och jag bor ju tillsammans. Vet
inte fru direktrisen?
— Det där kreaturet går bara och lär dig supa.
— Ursäkta, men vad skulle det göra då?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
