Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
— till sist skall det väl ändå gå att beveka henne...
den lilla söta skälmungen... Natanael! ropade åsk-
slungarn efter den bortgående, du måste nog för-
söka se till att det inte blir för många av de där
rättfärdiga. Det kan du nog ordna om. För du för-
står, vad skall man göra? Tiderna är så svåra...
Så talade Zeus, herre till Olympen med utgår-
dar, satte sig upp i en enbetsdroska och åkte.
Och profeten Natanael iförde sig sina högtids-
kläder, knäföll framför Melpomenes tempel, utgöt
sitt hjärta och slöt sålunda:
— Sannerligen, sannerligen säger jag er att en
portion kotletter för femton kopek och med sallad
till på köpet det är rena skojet. Skulle möjligen
vara mot kontant likvid. Men om så är, stenen då
de falska profeter som leda era begärelser på lustans
irrvägar, och rekvirera hit en snaps åt mig, ty
mina läppar törsta och min strupe är torr som
Saharas sand.
— Du skulle kunna bli en tjänare i herrens vin-
gård, du predikar inte illa.
— Jag skulle hellre vilja bli hovmästare.
— För att få hand om källarnycklarna, ha ha ha!
— Herregud, så tiden och livet far fram med
människan! utbrast den andre komikern, en lång,
smal man av utpräglad aktörstyp, i det han stan-
nade framför Cirkeln och mätte honom med en
elakt medlidsam blick. Mina herrar, tänk er att hos
den där mannen har det funnits en smula kvickhet,
en smula omdöme och ett litet grand talang — och
nu! Ni hörde honom tala, se nu på honom. Ni ser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
