Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
— Din sover då i kapp med hans, och du är
ändå premiäraktör.
— Folket in! Folket in! skrek direktören i
kulissen och knöt näven åt Franek för att de inte
passade på sin entré.
Det bekom honom inte stort. Den på skämt fram-
kastade tanken hade bitit sig fast i honom och
tänt slocknad ungdomseld. Det föreföll honom att
han legat i djup sömn och att någon hade väckt
honom till ett nytt liv, att han för första gången
såg denna världen — så annorlunda, så nytt var
allt. Ljusa drömmar kommo smygande. Tänk om
det skulle lyckas! Och hans själ löste sig ur bojorna
smidda av ett helt livs gråa armod och förödmjukel-
ser och steg mot solen, buren av en obetvinglig
åtrå, skälvande av hopp och bävan...
Han på en gång bländades och skrämdes av det
djärva i sina drömmar.
Franeks själ var lik naturen, som efter en hård,
stormig vinter väcks av vårsolens varma strålar
och inte förmår fatta att den nu skall kunna spira,
växa, blomstra; under vinterns vedermödor har den
glömt den gångna våren. Skyggt och tvekande
blickar den upp, tills den frigjord av värmen och
ljuset lägger hela världen under sin milda spira.
Franek tyckte föreställningen aldrig tog slut den
kvällen. Då han gick tog han boken med sig. Under
nattens lopp läste han igenom den flera gånger
å rad; han grät över den övergivnas lott och bl;ev
än mera entusiastisk för tanken att bearbeta »Ulana»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
