Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
blivit skrämd av bullret nerifrån och inte hunnit
taga något med sig, eller kanske hade han, då
han flydde, nöjt sig med vad som varit lättast att
föra bort.
— Och mina saker! Han störtade in i köket.
Hans bädd var kringkastad.
— Jesus Maria! En hemsk aning genomfor ho-
nom likt en ljungeld. Med skälvande händer letade
han igenom hela trashögen. Skrinet med Ulana var
borta.
Var led i hans kropp skakade, han tog ett språng
framåt, han ryggade tillbaka, han nästan snurrade
runt, kallsvetten bröt fram på hans panna. Han
hade blivit bestulen! Bestulen på sin Ulana, sitt
liv, sin lycka, sin så dyrt köpta lycka, sina vaknätters
drömmar — sitt allt! En bottenlös förtvivlan grävde
fåror i hans ansikte, färgade läpparna blåvita, bröt
fram ur ögonen, som blixtlikt flögo från föremål
till föremål. Spasmodiskt vred han sina händer.
Än en gång letade han igenom lumpen. Manu-
skriptet fanns där inte ...
— Ulana! Min Ulana! Hans hjärta var bräddat
av tårar.
Det var förstås den där som gick ner. Han hörde att
jag öppnade dörren, och han ryckte förstås till sig
vad han fick fatt på och sprang, och jag lät honom
gå. Å, den uslingen, å! och ursinnig, utom sig
rusade han ner på gatan som han var, barhuvad.
Inte en människa syntes till. Han började springa
gatan rätt fram. Nej, inte en levande själ. Han
sprang nedför några tvärgator. Lika tomt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
