Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Luftresan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ha, lrvilken krona! mellan larver buren,
emellan mumier, för hvilka evigt
förborgadt är, hvad i mitt hjerta lågar!
för hvilka ingenting i verlden vore
mer främmande än jag, i fall jag ej
som domare, som krigare, som skytt
dem vigtig syntes och beundransvärd!
Jag tadlar icke dem. Bland snö och fjäll,
och träsk, och svedjeland, och ormbunks-hedar,
ej födas kan ett bättre folk, än mitt.
Hos våra grannar står dessutom just
ej mycket mer berömligt till. Kanhända
begär jag något, som ej hela jordeji,
ej hela menskoslägtet mäktar ge.
Det möjligt är, att för en själ, som min,
ej någon annan njutning fins, än den
att sofva och att drömma. Om så är,
du is-natur! så har din vinternatt
i sanning en förträfflig afsigt. Lång
hon blef, att räcka till för långa drömmar.
Jag mycket lärt af dem; kanske det mesta
af livad jag vet. O! gåfves det en trolldom,
som dränkte all vår nakna verklighet
så djupt i drömbilds-verldens ocean,
att ingen brygga nådde frän vår jord
till diktens evigt sommargröna ö,
som der i blomsterslöjor, solbeglänst,
för hjertat höjde sig till landningsplats,
med alla barndomsänglar, lekande
kring blanka källsprång, mellan höga palmer!
Jag skulle genast, för hvad pris som helst,
förbyta mot ett sådant drömmeri
mitt vakna lif, mitt tomma hjeltenamn,
min hemska fosterbygd, min tunga spira. —
Mörker, storm, häftig åska och slagregn.
Till kolsvart natt och skog ett värdigt tillägg:
regn, åskeslag, — mot årstid och naturlag! —
Du, höga fur, bred manteln ut till värn!
IJan ställer sig under ett furuträd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
