- Project Runeberg -  Lycksalighetens ö. Sagospel i fem äfventyr /
31

(1875) [MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Luftresan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tyvärr! du tycks dock sjelf på föttren svigta,
försagd, när rundt omkring, i röda harnesk,
härhöfvidsmännen för naturens andar,
den starka eldens söner, tåga ut
ur himlafästets vidt uppslagna portar;
och från ditt hår, som sprids än hit, än dit
af ångstens bäfvan, störta nya strömmar
på gästen, som ditt värdskap svagt beskyddar.

Han fortsätter sin gång.

Lugn, unga blod! Ilvarför ej hylla gladt
de helga elementers öfvermakt?

De söka, liksom du, i striden frid;
när luftens moderliga bröst betungas

Ö O

af qval, som skymma hennes ljusa blick,
uppföra hennes första barn ånyo
sin ungdoms kämpaspel, i mildrad härmning,
tilldess det blåa ögat åter småler. —

I sanning! blixten är tjenstvillig. Nu
jag skönjer hand och fot åtminstone.

Trenne väldiga ljungeldar på en gång.

Tack, himlamakter, för de snabba blossen!

Der, österut, jag såg en slätt begynna;

jag har ej långt till den. — Men hvad? Bortom

det kala fältet, från ett högländt ställe,

ett ljus mig vinkar, likt en gästfri helsning

från någon mensklig boning? — Ja, och tydligt

jag branta klippor ser omgifva den.

Välan! framåt! Bevinga mina steg,
du, blida lycka, som, så kunglig sjelf,
än gerna kungars vän och sällskap är!

Han skyndar bort.

Brant bergshöjd; öfverst, i en med mångfaldiga spetsar, liksom torn,
försedd klippmassa, visar sig en rymlig, hvälfd grotta. På något afstånd
skönjes en hafsfjärd i dimma. Tvenne mot hvarandra lutande,
pelar-lika fjällstycken bilda till grottan en triangelformig ingång. Svalor,
tranor, lommar, vindspolar och stormfåglar hafva byggt sina nästen
öfver och i trakten af ingången. Grottan upplyses ai lyktgubbar, som
sväfva omkring hvalfvet och väggarna. Midt uti, på en eldstad,
upp-flämtar då och då en halft förkolnad glödhög. Framför eldstaden
sitter Viudarnes moder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lycksalig/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free