Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra äfventyret. Kärleken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Balsam från träd och från skyar må dugga!
Allt skall dock falla, förvissnadt och torrt,
allt blir i lifvet blott öken och skugga,
om du tar sången och strängarna bort.
NAIDION.
Der kommer Laura!
Nymferna stiga upp från sina säten att möta henne.
ERVINA.
Förlåt oss! men kort
är nu vår tid; vi ha länge fått vänta.
LAURA.
Systrar! jag rår ej. Min pligt var att glänta
sakta på drottningens dörr, och se åt,
om hon behöfde min tjenst. Efteråt
gick jag till källan, så fort jag förmådde.
CÅCILIA.
Ja, ditt förhinder jag tigande spådde!
THEANO.
Laura! är drottningen vaknad?
LAURA.
Jag smög
tyst mig till bädden. Hon slumrade stilla.
Mellan de ljusröda förhängen flög
morgonens stråle, i skiftande villa.
Drucken han irrade, satt och spratt opp,
väljande mellan de unga behagen;
kände sig, under sitt glittrande lopp,
än utaf ett, än ett annat betagen.
An på det hår, som, likt natt omkring dag,
bröt omkring pannan sin lockiga dystring,
hämmad af perlbandets tvånglösa lag, —
än på det anlet, hvars hvilande drag
tecknade ljufhet och makt i försystring,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>