Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra äfventyret. Kärleken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 170
-PERIBANOU.
Du vackra barn! är du den vind, som . . .
ZEPHYR.
Ja,
du vackra fe! jag är »den vind, som» just.
PERIBANOU.
Hur tyder du min frågas mening?
ZEPHYR.
Jo:
jag är »den vind, som» gynnar vissa stunder,
dem feerna med egen skicklighet,
förstå att ställa till. ..
PERIBANOU.
Och hvarvid ryktet
förmäler, att du är en liten skälm!
Men barn och vindar ha fritt språk.
ZEPHYR.
Som billigt!
Hur mången sanning blefve eljest sagd?
NIOBE.
Har du ej råkat Spinarosa? Hvarför
kom hon ej med dig hit?
ZEPHYR.
Hon annat fått
att göra nu; kort sagdt, hon stadgar sig.
Jag lemnat henne qvar hos ett par gamla,
med högt uppsatta mössor prydda tanter:
två tistlar, som, ett stycke utom parken,
inrättat en uppfostringsanstalt. Der
hon sitter i pension och läser öfver
den dryga lexan af en hustrus pligter.
En fästmö bör ej endast prata, dansa,
och spela qvinter med sin fästeman.
NAIDION.
Har man väl hört på maken?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
