Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde äventyret, Hemkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sk l ider långsamt,
skrider säkert,
hinner skärets
gäst på hällen.
Annu pustar
han sista gången,
solen ser han
i nedergången:
hvarför såg han
O f
hennes uppgång? —
GOSSEN,
framstörtande.
Ack, fosterfar!
DEN GAMLE,
utan att låta afbryta sig.
Stå då ej längre vid styret,
irrande viking! Din drake
redan liar druckit sitt dödsrus,
slungar mot kusten dig re’n!
Ensam i fröjd, som i qval,
gläds, att han slutas, den dröm,
som sade dig, att du var till:
blunda för dagen och dö!
GOSSEN.
Jag ser ett underverk! —
Förlåt mig, fosterfar! — En präktig herre,
på en ändå långt präktigare häst,
från tallbergsklinten kommer ned i traf,
och rider hitåt, utför bråtarne.
Men maken ryttare väl aldrig fans!
Snår, vindfall, klyftor, branter — ingenting
han bryr sig om ; det går i lika sträck.
Ack, om ni finge nu igen er syn!
Men . . . Ilerre Gud! jag tror, att hästen flyger!
Han har ju vingar!
DEN GAMLE.
Yrar du? En främling,
till häst, från isbrädskärren, östanfjälls,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
