Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde äventyret, Hemkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ASTOLF.
Jag nödgas ila till mitt mål. Jag här
förfelat det; det lins då annorstädes.
MALVINA.
Ni ser förändrad ut, se’n sist jag såg er,
och nästan liksom äldre — mycket äldre!
Men ni har ock haft frätande bekymmer;
jag ett och annat hört derom.
ASTOLF.
Klimatet
i detta jordstreck är mig ej till pass.
Jag redan var för bortskämd af ett bättre! —
Men hur mår Florio?
MALVINA.
Kom med, kom med!
Han är i närheten och mår rätt drägligt. ..
Ack! Tusenfaldt välkommen, gode herre!
Men blif ej obeveklig . . . hör ni det.
De gå.
Platsen omkring den lilla kyrkan i fjälldalen.
Af to n.
Astolf, åtföljd af Florio och Alfred.
ALFRED.
Än vinkar efter er, från Asphagsberget,
min mammas näsduk. — Ack! Att ni så brådskar!
Astolf vinkar tillbaka, ränder sig sedan hastigt om och trycker Alfred till
sig med stark rörelse.
FLORIO.
Det är en höstlig qväll. Jag tror att nordan
en kindpust gifvit åt vår späda vår,
af harm, att pilten re’n vill gå ur koltcn.
ASTOLF.
I)cn höst, vi känna, är inom oss, vän!
FLORIO.
Mitt råd kan trötta; — men ännu dig öppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
