Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Macbeth.
Gå skubba dig i synen, att din feghet
Åtminstone må rodna, krit figur!
Hvad knektar? pah! — Fördömda gäck med kinder
Liksom ett lärft, som blott predika; fruktan!
Mjöklefräde Pultron, hvad för soldater?
Betjenten.
Den Engelska Armeen med förlof.
Macbeth.
Gå ur min åsyn! — Seyton! — Jag är sjuk
I hjertat sjuk, när som jag ser. — Hör Seyton!...
Med denna stöt mitt hopp står eller faller.
Jag lefvat länge nog. Min lefnads han
Går in på hösten och det gula löfvet.
Och hvad, som skulle beledsaga åldren,
Som ära, kärlek, lydnad, vänners tal,
Kan jag ej vänta mig; men i dess ställe
Förbannelser, ej sagda ut, men djupa,
Men tysta — muntjenst, tomma ord, som hjertat
Mig nokte gömma om det tordes. — Seyton!
(Seyton uppträder.)
Seyton.
Hvad är min Konungs nådiga behag?
Macbeth.
Hvad nytt hörs eljest?
Seyton.
Allt bekräftar sig
Som redan är berättat,
Macbeth.
Jag vill slåss
Tills köttet hackas mig af benen — Här!
Gif hit min rustning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
