Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från Mackmyra till Saltsjöbaden - § 8. Svensk arbetsfredslagstiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stifta lagar i sådana frågor ha tydligt nog belyst såväl de
tekniska svårigheterna att anpassa lagbestämmelser efter
arbetslivets växlingar som den menliga återverkan av sådan
lagstiftning på möjligheten för organisationerna att utöva sina
funktioner. Samhället måste lita på de representativa
organisationernas vilja och förmåga att leda utvecklingen fram till det för
samhället bästa. Göras ingripanden genom lagstiftning, vilka
alltid mer eller mindre göra våld på de faktiska och naturliga
förhållandena, kunna organisationerna icke längre taga sin del
i ansvaret för den fackliga och sociala utvecklingen i landet.»1
Landsorganisationens yttrande gick i samma riktning.
Där hette det:
»Kraven på lagstiftning för yrkesföreningar ha i regel icke
kunnat framställas med hänvisning till några faktiska
missförhållanden utan ha huvudsakligen grundats på politiskt
bestämda värderingar och överväganden rörande ett förutsatt
motsättningsförhållande mellan de stora
intresseorganisationerna och samhället. Detta motsättningsförhållande kan i det hela
betraktas såsom en konstruktion. De undantagsfall där en
konflikt mellan organisationernas verksamhet och ett allmänt
samhällsintresse kan uppkomma äro icke av den omfattning och
betydelse att enbart med hänsyn till dem en statlig reglering av
yrkesföreningarna är påfordrad.
Det bör understrykas att då sekretariatet anser sig icke kunna
tillstyrka den nu ifrågasatta lagstiftningen, detta icke beror på
något principiellt motstånd mot en rättslig reglering överhuvud
av företeelser inom fackföreningsrörelsens verksamhetsfält utan
—■ såsom framgått —■ uteslutande därpå att sekretariatet icke
kunnat finna något praktiskt behov av lagstiftningen vare sig
för yrkesföreningarnas eller andra ideella organisationers
vidkommande, medan det å andra sidan kan befaras att lagen kunde
komma att verka hämmande på föreningsväsendets utveckling.
Sekretariatet är av den meningen att såväl samhället som
före-ningsväsendet äro bäst betjänta av att det senare liksom hittills
får utvcekla sig under en endast av den stadgemässiga
konsti
1 Industria nr 23, 1938, sid. 644.
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
