Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betydelseförändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Πså utomordentligt lätt. Ty ordens betydelse eller rättare
sagdt deras betydelsesfärer ha i allmänhet inga fasta
gränslinier, deras kanter äro liksom flytande, — kunna därför
vidgas, hopträngas, växla form för hvarje den minsta
vindfläkt i den psykiska världen.
Vildens tanke kryper utmed jorden och den har
endast blick för det närmast liggande, det kroppsliga och
konkreta. Tvingas den upp i abstraktionens tomma, men på
vyer så rika rymder, blir den bokstafligen mållös, ty det
fattas honom alla ord för allt detta nya och stora. För hans
naiva uppfattning är det alldeles själfklart, att för hvarje
företeelse måste en personlig verksamhet ligga till grund.
Så till ex. när åskan går och blixten ljungar, måste det
vara guden Tor, som åker däruppe i molnen efter sina
bockar. Och detta åskådningssätt går än i dag igen i vårt
språk. Ty åska är intet annat än en s. k. latent
sammansättning af as-ikia, som ordagrant öfversatt betyder ås-åkning
eller guda-åkning, hvarmed kan jämföras tordön och det
dialektiska torsåka. Så förmänskligar så att säga vilden
hela den omgifvande naturen, befolkar himmelen och jorden,
dalarna och bergen, floderna och hafven med en otalig mängd
gudomligheter och har han dessutom en rik fantasi och
inbillningskraft, dröjer det ej länge, förr än han diktat
färdig en hel sagocykel om alla Olympens eller alla Valhalls
gudar.
Vildens tanke kryper utmed jorden och det fysiska och
det psykiska äro för honom ännu ett. När han omsider
börjar vilja skilja dem åt, vet han ej något bättre än att
jämföra det senare med det finaste, det mest subtila han
känner i den materiella världen och han liknar det därför
vid sin egen lätta andedräkt.
Så äro ock, så vidt vi kunna skönja, alla uttryck för
det intellektuella endast bilder lånade från det kroppsliga.
Så är det till ex. med det sv. ande, hvilket, som ofvan
anförts, har en både materiell och intellektuell betydelse. Så
kvardröjer med hemsjuk kärlek det gr. anemos (= vind) i
den sinliga världen, medan dess tvillingbroder och andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
