Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den indo-europeiska språkstammen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nybyggarna förde med sig till ’provinserna’ — Hispania, Gallia,
Britannia, Dacia och Afrika — hvadan det är ur vulgärlatinet,
icke direkt ur det klassiska latinet de modärna italiska
— de romanska — språken närmast uppstått. I Afrika blef
det utträngdt af Arabernas, i Britannia af de germanska
Anglernas och Saxarnas språk, men i de öfriga provinserna
bibehöll det sig, mer eller mindre färgadt af den förutvarande
befolkningens tungomål, mer eller mindre uppblandadt med
keltiska, germanska, slaviska och arabiska element. Det är
på detta sätt de romanska språken uppkommit, hvilka
således ej äro att betrakta såsom direkta ättlingar af latinet,
utan äro liksom senare uppvuxna sidoskott, hvilka allt
fortfarande blomma, ehuru själfva hufvudstjälken för länge sedan
blommat ut och vissnat ner.
Rörande latinets artificiella lif under Medeltiden och
Renässansen ha vi förut nämnt några ord och kunna då
öfvergå till en kort revy öfver de romanska språken.
Eftersom ej heller någon redogörelse för deras litterära
betydelse torde behöfvas, vilja vi inskränka oss till några
rent språkliga notiser.
I många fall närmast latinet står dess så att säga förstfödda
dotter, italienskan, en liksom förvekligad, förfinad och
förskönad upplaga af sin stränga, kärfva, befallande moder.
Det italienska språket talas nu ej blott i Italien och på
öarna Sicilien, Sardinien och Korsika, utan äfven i södra
Tyrolen, i den schweiziska kantonen Ticino (Tessin) och
Istrien samt på öarna i Dalmatiens skärgård. Italienskan
kan på visst sätt anses vara det modärna Europas äldsta
kulturspråk, alldenstund den stora italienska litteraturen kan
sägas börja med Dantes Divina Comedia, det modärna
Europas första, om också ej obetingadt största mästerverk.
Italienska torde nu talas af omkr. 32 millioner.
I de forna romerska provinserna Hispania och Gallia
ega vi en sammanhängande romansk språkkedja, i hvilken
språkens inbördes frändskap synnerligen noga sammanstämmer
med det geografiska läget.
Längst i väster påträffa vi portugisiskan i Portugal och
nordvästra Spanien. Under Portugals lika korta som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
