Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
yngre än språket i själfva lagen. På grund häraf kunna vi
med ganska stor sannolikhet antaga, att vi i den äldre
Västgötalagen ega ett minne af vårt modersmål från förra
hälften af 1200-talet.
Då vi här blott kunna fästa oss vid de mera betydande
litterära arbetena från detta tidehvarf, nämna vi i andra
rummet Upplandslagen, förmodligen redigerad af den
lärde Andreas And och faktiskt stadfäst af konung Birger
år 1296. Hufvudhandskriften härstammar från år 1300.
Enligt det synnerligen upplysande företalet till densamma var
det den för öfrigt okände hedningen Wighir Spa, som först
upptecknade dessa lagstadganden, men de funnos blott
»strövis och flockvis» och blefvo först nu samlade och ordnade
till ett helt. Såväl på grund af sitt omfång som än mera
på grund af sitt innehåll torde Upplandslagen vara —
speciellt från rättshistorisk synpunkt — den viktigaste af alla
våra gamla landskapslagar.
Näst i ordningen följer Södermannalagen, stadfäst
år 1327 — i flera fall blott en afskrift af Upplandslagen.
Från förra hälften af 1300-talet datera sig ock
hufvudhandskrifterna af Västmannalagen och yngre
Västgötalagen, den senare i det hela blott en utvidgad ny upplaga
af den äldre Västgötalagen.
Från tiden före 1350 förskrifver sig ock den handskrift
af vår äldsta stadslag, den s. k. Biærkøarätten, som
meddelar lagen sådan den varit gällande i det forntida Lödöse.
Från medlet af 1300-talet äro handskrifterna af
Dalalagen, af den synnerligen intressanta och värdefulla
Östgötalagen, af den ej blott för Norrland, utan äfven för
Finland gällande Hälsingelagen samt hufvudhandskriften af
Magnus Erikssons Allmänna Landslag.
Från samma tid daterar sig ock — som ofvan nämnts —
handskriften af den till vår svenska litteratur — strängt
taget — rätteligen ej hörande Gotlandslagen med dess
halft mytiska, hälft historiska tillägg, den s. k. Guta Saga.
Från senare hälften af 1300-talet härstamma handskrifterna
af Smålandslagen, af hvilken blott kyrkobalken bevarats,
samt hufvudhandskriften af Magnus Erikssons Stadslag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
