Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skall han svärja trohet åt alla Götar, att han skall ej rätt lag i vårt
landskap bryta. Därpå skall lagmannen honom först till konung utnämna och
sedan andra, hvilka han därom beder. Konungen skall därpå tre män
frid gifva, hvilka ej hafva nidingsverk gjort.
I företalet till Upplandslagen läsa vi:
Nu þær til at þættæ se witerlikt, þa latum wir þættæ breff skriwæ,
stærkiæ ok fast giøræ mæþ waru insighli. Giwit war breff þættæ i
Stokholmi æpter wars hærræ byrþ þusænd arum, twem hundræþ arum, niutighi
arum ok sæx arum, attundæ dagh æptir sanktæ Stæphæns dagh um
iulætimæ.
Öfvers.: Nu där till att detta må vara veterligt, så låta vi detta
bref skrifva, styrka och fast (gällande) göra med vårt sigill. Gifvet var
bref detta i Stockholm efter vår Herres börd tusen år, två hundra år,
nittio år och sex år, på åttonde dagen efter Sankt Stefans dag, vid
jultiden.
Ur Östgötalagen anföra vi följande stadgande:
Nu iorþas hon ok varþar vppenbaart, siþan hon iorþaþ ær, at han
firikom liuæ hænna, ok hittis þær vitne til mæþ sanno; þa skall hana v
iorþ vp graua ok lik hænna vp skæra. Hittis barn i likeno ælla naquar
liknelse til barns, þa ærue barnet faþur sin, ok moþer ærue barn sit ok
hænna arua hana. þær takar døþør ok heþen arff, quiker ok kristen gar
frän; þy æt ængin ma annan til arfs dræpa.
Öfvers.: Nu jordas hon och varder det uppenbart, sedan hon jordad
är, att han beröfvade henne lifvet, och finner man härpå fullt tillförlitliga
vittnen, då skall man henne ur jorden upp gräfva och lik hennes uppskära.
Hittas barn i liket eller någon liknelse till barn, då ärfver barnet fader
sin, och moder ärfver barn sitt och hennes arfvingar henne. Där (= i
detta fall) tager död och heden (= odöpt) arf, lefvande och kristen går
från, ity att ingen må annan till arf (= för att få ärfva) dräpa.
Ur den ofvan nämnda s. k. Codex. Bureanus citera vi
följande stycke:
Æ þa þu giorþe aldra bæst,
þe talaþo um þik aldra værst.
þe sagþo þik bryta Moysi lagh,
þa þu bøte siukom vm hælghan dagh.
Sua var iuþen galin ok vildar.
þe vitu þik, at þu vast syndoghom mildar,
at þu forgaf þøm syndabrut
ok vrakt v folke diæuulin vt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
