Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Renässanstidens magi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mot profeternas, som talade ve öfver Ninive och
Babylon? Och desse gudsmän skulle dock med glädje gått
skola hos de sjuttio äldste, som med Moses fingo
nalkas Guds uppenbarelse på Sinai och då erhöllo
kabbalans mystiska kunskap. På Sinai var likväl Guds
hemlighet klädd i skyar, blixtar och fasa; själfve Moses
fick endast skåda honom »på ryggen», fick ej en
morgonkunskap (en apriorisk skulle en Schellings
analogisökande lärjunge sagt), utan en aftonkunskap (en
aposteriorisk skulle han upplysningsvis tillfogat).
Morgonkunskapen var förbehållen mannen af tidens morgon,
mänsklighetens stamfader, och släcktes i den första synden.
Sedan dess är hvarje släkte vordet värre än dess
föregångare:
Ȯtas parentum, pejor avis, tulit
Nos nequiores, mox daturos
Progeniem vitiosiorem»,
och med syndens mörker varder ock förståndets djupare.
Den enskilde sanningssökaren kan vinna upplysning, men
blott för sig, ej för släktet. Fördenskull innestänger en
magus sitt undfångna vetande i sin egen barm eller
meddelar det till en enstaka lärjunge eller begrafver det
under dunkla uttryckssätt, som han fäster på pergamentet,
men han hvarken kan eller vill meddela det till
mänskligheten i gemen, hvars väg synes bära nedför
en allt svartare natt.
Om denna urtidens visdom tala äfven teologerna,
med hvilka vi, den hemliga vetenskapens idkare,
öfverensstämma vida bättre, än de enfaldige och
misstänksamme ibland dem förmoda. Hvad som i Noas dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
