Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jehovahtjänsten hos hebreerna före babyloniska fångenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kalf[1] och var på samma gång hemorten för en
profetskola, hvars medlemmar voro Elisas vänner[2]. Den som
åt dessa betydelsefulla fakta vill inrymma den vikt de
förtjäna, torde äfven fästa något afseende vid följande
antydningar, som gälla Juda rike och centraltemplet i
Jerusalem. Det var först i den efterexiliska tiden som alla
bilder och skulpturverk bannlystes; också var det efter
fångenskapen uppförda templets brandofferaltar gjordt af
ohuggen sten, i enlighet med lagens föreskrift, Exod. 20:
25. Det salomoniska brandofferaltaret (utan tvifvel ett
konstverk af tyriern Hiram) var däremot gjutet af koppar
(brons), men Konungaboken, som så utförligt beskrifver
templets öfriga tillhörigheter och redskap, iakttager en
besynnerlig tystnad om detta altars utseende. Erinrar
man sig nu, att altarne ursprungligen voro representanter
af den gudomlighet, åt hvilken man på dem offrade[3],
så är det ej utan intresse, då man af andra ställen erfar,
att det gamla altaret var försedt med horn[4], och att
den assyriske eröfraren Thiglath-Pileser – en
bildstormare, som, hvarhelst han framtågade och så långt
aktningen för hans vapen sträckte sig, förstörde folkens
afgudabeläten – på ett möte i Damascus med
judakonungen Ahas – öfvertalade denne ej blott att bortskaffa från
Jerusalems tempel de tolf kopparoxar, på hvilka det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
