Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Γ - Γάϊος ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ιαϊος
antaga Rabbinerne, att offerkistan bestod af 13
kopparkistor, hka de för deras likhet med
trumpeter kallade ΓΠ"ΐΕ>ίΐ#; penningarne inlades dels
till de fattigas understöd, dels till bestridande af
kostnaden för gudstjensten Mc. 12: 41 al.
Γάϊος, ου, ό Gaius 1. Caius l:o) en Apost. Pauli
följeslagare från Macedonien Act. 19: 29. 2:o)
En Pauli följeslagare från Derbe Act. 20: 4 och
trol. 3 Joh. 1. 3:o) En af Paulus till
christen-domen omvänd Corinthier, i hvars hus
församlingen höll sina sammankomster Rom. 16: 23, 1
Cor. 1: 14.
γάλα, αχτος, τό mjölk i egentlig mening 1 Cor.
9: 7; i bildlig 1 Cor: 3: 2, Hebr. 5: 12. 13
betyder det de första bokstäfverna, abcd (στοιχεία
Hebr. 5: 12 elementerna af Evangelii lära), den
första enkla christendomsundervisningen, limot den
högre heter βρώμα (hkt se) 1. στερεά τροφή (Hebr.
5: 12. 14); το λογιχον άδολο v γάλα 1 Petr. 2: 2
den andliga oförfalskade mjölken (dermed
betecknas Guds ord 1. Evangelium, s. med sin
inneboende kraft närer menniskans själ).
Γαλάνης, ου ό en Galater Gal. 3: 1. *
Γαλατία, ας, η (äfn Γαλλογραιχία Gallogræcia)
Ga-latien, ett landskap i M. Asien (ursprungligen på
Phrygiens område), s. i N. gränsade till
Paphla-gonien (och Bithynien), i O. till Pontus och
Cappa-docien (skildt från båda genom floden Halys), i
S. till Cappadocien och Phrygien, samt i V. till
Phrygien och Bithynien; det utmärkte sig, ehuru
bergigt, genom stor fruktbarhet i synn. vid floden
Halys. De förnämsta städerna voro Ancyra (af
Augustus upphöjd till hufvudstad), Tavium och
Pessinus. Sitt namn hade landet af de Galliske
stammarne Trocmi och Tolistoboji, hka i förening
med en Celtisk (Tysk) krigshär af Toctosages eller
Tectosagi hade från Thracien i 3:dje århundradet
f. Chr. utbredt sig öfver Asien och efter många
förhärjande ströftåg satt sig ner i denna provins
och der blandat sig med Grekerna (hvaraf
namnet Gallogræcia). De skildras ss. ett tappert,
fri-hetsälskande, uppbrusande folk, som nästan alltid
var under vapen. Deras språk fann Hieronymus
beslägtadt med Tyskan i trakten af Trier; dock
talade de äfven grekiska. Consuln Cn. Manlius
Vulso besegrade Galat. 189 f. Chr.; dock
bibehöllo de sina egna furstar, först Tetrarcher, sedan
Konungar, bland hvilka Amyntas (Antonii, derpå
Ι’αμαλιηλ 61
Augusti gunstling) utom Galatien och Pisidien
äfven hade districter i Lycaonien och
Pamphy-lien. Efter hans mord (26 e. Chr.) kom allt
under omedelbart Romerskt välde, och Galatien och
Lycaonien fingo en Romersk Ståthållare. - Apost.
Paulus uppehöll sig 2 gånger i Galatien, der äfn
Judar nedsatt sig, första gången på sin 2:dra
missionsresa, hvarunder han grundlade en christen
församling, 2:dra gången på sin 3:dje
missionsresa, efter hkt besök han skref Brefvet till
Gala-terne 56 1. 57 ifrån Ephesus; sedermera lät han
" Crescens ombesörja församlingen; fkmr 1 Cor.
16: 1 al.
Γαλατιχός, ή. όν (fgde) Galatisk Act, 16: 6, 18: 23.
γαλήνη, ης, ή (besl. ined γαίω glädja sig och γελάω)
glädje, ro, lugn i synnerhet hafvets (en leende sjö)
vindstilla, spegelklarhet; fkmr Mt. 8: 26 al.
Γαλάαία, ας, ή (Π3 omkrets, landsträcka
□ Es. 8: 23 Hedningarnes Galil.) Galilæen i
Palæstina; detta landskap sträckte sig söderut till
berget Carmel och staden Scythopolis, mot norr
till trakten af Tyrus och i öster ända till Jordan,
och deltes i öfra och nedra Galilæen. Det förra
hade till en del hedniska innevånare och kallades
derföre hedningarnes Galilæen Mt. 4: 15; det
sednare menas i N. T., när Galil. fkmr ensamt ss.
Mt. 2: 22 sæpius. Der låg sjön Genesaret, äfn
kallad ΰάλ,ασσα της Γαλ. Mt. 4: 18 al.,
äfvensom städerna Tiberias, Capernaum, Nazaret m. fl.
Γαλιλαίος, a, ov, nonien gentile af fgde, Galilæisk,
Galilæer.
Γαλλίων, ωνος, ό (Lat.) Gallio, eg. Junius Annæus
Gallio, Rom. proconsul i provinsen Achaia under
Claudius, broder till Luc. Ann. Seneca; var af en
mild charakter (hfre han af Rom. författare kallas
dulcis Gallio) och synes frivilligt hafva
öfvergifvit sin plats, emedan han icke kunde tåla
klimatet. Hans egentliga namn var Marc. Ann.
Novatus, men genom adoption i rhetorn L. Jun.
Gallios familj erhöll han ofvansagda namn. Hans
broder dedicerade till honom sina båda böcker
de ira. Båda blefvo, dock icke på samma tid,
afrättade på Kejsar Ν eros befallning; fkmr Act.
18: 12. 14. 17.
Γαμαλιήλ, ό indecl. af Ρ Ö| vedergälla och
Gud) Gamaliel, en pharisé och berömd
laglärare, s. i synedrium uttalade mildare åsigter om
Christendomen Act. 5: 34 ff., och var Ap. Pauli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
