Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ... - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256 πετρώδης
3 åtföljde Honom på berget Thabor, i Gethsemane
och på andra ställen. — Genom sin predikan på
första Pingstdagen grundade han den första
christna församling. — Han upptog ock den förste
hedning, Cornelius, omedelbart i christna församlingen
Act. 10: 1 följ. — Sedan han och Paulus sig
emellan fördelat verksamheten för Christi rikes
utbredande, så att han blef Judarnes och Paulus
hedningarnes apostel, sträckte sig hans
missionsverksamhet icke blott till Samaria och Judæa,
utan äfven till Antiochia vid Orontes, främre
Asien, Babylon och Corinth. Han deltog i
Apostla-synoden i Jerusalem år 52 e. Chr. — Angående
hans resa till Rom och der inträffade martyrdöd
äro meningarne delade; dock är så mycket visst,
att han lidit martyrdöden (Joh. 21: 18. 19); och
då kyrkofäderne nästan enstämmigt berätta, att
detta inträffat i Rom, så kommer man väl
sanningen närmast genom antagandet, at.t han efter
Pauli död derstädes emellan år 65 och 67 dödt
martyrdöden. Berättelserna åter om hans episcopat
i Rom, äfvensom det egna sättet för hans
korsfästelse (άνεσχολοπίσδη κατά κεφαλής eller att
hans korsfästades med hufvudet nedåt, emedan
han icke ansåg sig värdig att lida detta straff
på samma sätt som hans HEllre och Mästare),
sakna visserligen all grund. Tvenne epistlar bära
hans namn: den förra skrifven från Babylon efter
Pauli död 64 till de christne (i synnerhet
liedne-christne, se 1 Petr. 4: 3 al.) i Mindre Asien; i
afseende på den andra är det ovisst, både när
och af hvilken den är skrifven, troligen dock
sednare än Judæ epistel.
πετρώδης, ες (πέτρας 1. πέτρα) klipp- 1. stenartad,
klippig, stenig; ro π. Mc. 4: 5 klippig 1.
stenbunden mark, »stenöre», τά π. Mt. 13: 5. 20,
Mc. 4: 16 »stenören».
πήγανον, ου, τό (troligen af πήγνυμι för dess
bastanta, köttiga blad) ruta, en vanlig kryddväxt
med stark lukt och bitter smak, π. χηπευτόν ruta
graveolens, trädgårdsruta; fkmr Lc. 11: 42. *
πηγή, ής, ή (derivation oviss) källa, brunn Joh. 4:
6 al., π. άνυδρος 2 Petr. 2: 17 en källa utan
vatten (dermed jemföras irrlärarne —
jemförelse-punkten ligger uti det bedrägliga hos en källa
som är vattenlös; den uppväcker en väntan som
den icke uppfyller — så förespcgla de en frihet
som icke finnes); metaphor. π. αίματος Mc. 5: 29,
ύδατος Joh. 4: 14 al.
π id ζω
πήγνυμι, έπηξα pango, göra fast, fästa, uppslå
σχηνήν Hebr. 8: 2 ett tält 1. tabernakel. *
πηδάλ.ιον, ου, τό (πηδόν τό årblad af πού ς pes,
liksom foten 1. nedra delen af åran) styre, roder
Jac. 3: 4, Act. 27: 40; anm. sådana hade man
ofta 2-.ne, det ena i aktern och det andra i fören,
hka styrdes af en enda person förmedelst ett
tvärträ, som förenade dem begge; stundom hade man
till och med 4 stycken, i synnerhet på lastdragare,
som derigenom fingo en fyrkantig form och
kallades på latin cybeæ af κύβος tärning.
πηλίχος, η, ov interrogat. huru stor? huru stark?
huru gammal? — uti indirect fråga: π.
γράμμα-σιν Gal. 6: 11 med huru stora bokstäfver (för
att utmärka vigten af det skrifna — liksom vi
skrifva det vigtigare med större bokstäfver),
andra: med huru oformliga bokstäfver (orimligt; ty
Paulus var ju en från ungdomen bildad Tarser),
andra: med huru många bokstäfver d. ä. huru
vidlyftigt (så att Paulus skulle hafva skrifvit hela
brefvet — detta är det vanliga antagandet; men
πηλίχος betyder aldrig huru mycken, utan huru stor;
dessutom nyttjar Paulus om bref aldrig γράμματα,
utan έπιστολή), andra antaga med större skäl, att
Paulus med egen hand endast tillagt 11—18 v.v.
(enligt 2 Thess. 3: 17 måste man antaga att P.
egenhändigt slutat alla sina bref, äfven då han
icke uttryckligen säger det), aor. έγραψα hindrar
ej detta antagande, ty man tänkte sig tiden för
brefvets emottagande — att έγρ. också kan hafva
afseende på det följande, bevisas af Phil. 19; —
ordet förekommer ock i betydelsen: huru stor
Hebr. 7: 4.
πηλός, ού, ό lera, ler (som muraren och
krukmakaren begagna) Rom. 9: 21; uppmjukad lera, gyttja,
deg Joh. 9: 6. 11. 14. 15.
πήρα, ας, ή rensel, matsäck Mt. 10: 10 al.
πήγυς, εως, ή, genit. plur. πηγών Joh. 21: 8 st.
πήχεων (παχύς adj. fast, tät, tjock af πήγνυμι,
παγήναϊ) den tjocka delen af armen d. ä. emellan
armbågen och handen, afståndet emellan armbågen
och spetsen af mellanfingret = 4 παλαισταί
tvärhänder — en grekisk aln; 4 πήχεις gingo på en
famn, όργυιά; armen emellan axeln och armbågen,
som är kortare, hette βραχίων, hkt se; — fkmr
Mt. 6: 27 al.
πιάζω, ασα; άσδην (Dor. — βιάζω) egentl, trycka,
tvinga, fasthålla, fatta τινά τής χειρός Act. 3: 7
ngn vid 1. i handen; gripa, fånga, få (om fiske 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
