Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ... - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310 στρατηγός
στρατηγός, ου, ό (στρατός se fgde, άγω) härförare,
anförare för en här, fältherre; i N. T. l:o) om
de 2:iie magistratspersoner (duumviri) 1. prætorer,
som utöfvade domaremakten i de Romerska
mu-nieipalstäderna och colonierna Act. 16: 20. 22.
35. 36. 38; — 2:o) om befälhafvaren för den
Levitiska tempelvakten στρ. τοΰ ίεροΰ Act. 4: 1,
5: 24. 26, äfven absol. Lc. 22: 4. 52, Act. 5: 26.
— Anm. Sådana voro flera, hka hade befäl öfver
de olika afdelningarna af de på olika ställen af
tempelberget vakthafvande presterne och leviterne.
στρατιά, άς, ή (se στρατεύω) krigshär; i allmänhet
här (skara, mängd) ss. στρ. ουράνιος Lc. 2: 13
(se detta ord), τοΰ ουρανού Act. 7: 42 (se
ουρανός).
στρατιώτης, ου, ό (fgde) egentl, som gör krigstjenst,
för sold, besoldad, soldat, krigare, krigs- 1.
stridsman Mt. 8: 9 al.; transl. στρ. Ί. Χού 2 Tim. 2: 3
J. Chr. stridsman (här talas icke i allmänhet om
det som Timotheus hade att göra ss. christen,
utan ss. lärare, neml. om hans kamp emot den
evangeliska sanningens motståndare och de
dermed förenade besvärligheterna).
στρατολογέω, ησα (στρατός, se στρατεύω, λέγω i
betydelsen samla) samla en här, värfva soldater
till krigstjenst, b στρ. 2 Tim. 2: 4 fältherren. *
στρατοπεδάρχης, ου, b (följ., άρχω) anförare för
lägret, befälhafvare deröfver; så kallades
præ-fectus prætorio 1. öfverbefälhafvare!! för
kejserliga lifvakten i Rom Act. 28: 16; egentl, voro
de 2:ne, och det hörde till deras befattning att
taga i förvar de fångar ifrån provinserna, hvilka
öfverantvardades åt kejsarens dom. *
στρατόπεδον, ου, τό {στρατός här, ττέδον mark)
egentl, den mark, der en här lägrat sig,
lägerställe; lägrad här, krigshär Lc. 21: 20. *
στρεβλόω (στρεβλή — egentl, femin. af στρεβλός
vriden, krökt, böjd af följ. — ett verktyg för att
vrida 1. sammanskrufva, skruf, press, vindspel ~—
äfven torturinstrument) vrida, skrufva, sträcka på
pinbänken, vrida på sned, förvrida, förvränga 2
Petr. 3: 16 (gifva ngns ord en annan mening än
de rätteligen hafva = διαστρέψω distorqueo). *
στρέψω, έστρεφα·, εστράφη v vrida l:o) vända τινί
τι Mt. 5: 39 tillvända ngn ngt; — 2:o) förvända,
-vandia τί είς τι Apoc. 11: 6; — 3:o) låta
återvända d. ä. lemna tillbaka τινί τι Mt. 27:.3;
inträns. vända sig Act. 7: 42 om Gud som vänder
sig (bort ifrån ngn), är ngn onådig; — pass. i
στΰλος
reflexiv betydelse vända sig, vända sig om a) i
egentlig mening Mt. 7: 6 al., τινί, πρός 1. είς
τινα till ngn, ταίς χαρδίαις αυτών είς Αίγυπτο ν
Act. 7: 39 vända sig med sina hjertan till
Ægyp-ten d. ä. rikta sitt begär tillbaka på de
Ægypti-ska förhållandena, i synnerhet den Ægvptiska
af-gudatjensten (se följ. v., och jfr Hez. 20: 7. 8),
είς τά οπίσω Joh. 20: 14 tillbaka; b) i moralisk
mening: omvända sig, ändra tänkesätt 1. sinne
(bilden tagen af att vända tillbaka, då man
befinner sig på en oriktig väg).
στρηνιάω, ασα (följ.) lefva öfvermodigt 1. -dådigt,
vildt, utsväfvande, yppigt Act. 18: 7. 9.
στρήνος, εος, τό (στρηνής strenuus, sträng, stark
o. s. v.) kraft i synnerhet tygellös, öfvermod 1.
-dåd, öfvermätt af kraft, öfverflöd, yppighet Apoc.
18: 3. *
στρουϋίον, ου, τό, diminut. (af στρουδός, ή liten
sparf); plur. småsparfvar Mt. 10: 29. 31, Lc.
12: 6. 7.
στρώννυμι 1. -ύω, έστρωσα; έστρωμαι =
στορέν-νυμι per metathesin, st er no, breda, breda ut τά
ιμάτια έν τη όδω Mt. 21: 8 1. είς την όδόν
Mc. 11: 8 på vägen; bädda Act. 9: 34 scil. την
χλίνην; förse (en matsal) med tillbehör d. ä.
soffor och madrasser, »tillpynta», tillreda; p. p. p.
Mc. 14: 15, Lc. 22: 12.
στυγητός, ή, όν, adj. vble (af στυγέω, se följ.) af-
skydd, afskyvärd Tit. 3: 3. *
στυγνάζω, ασα (στυγνός stygg, ful, bister, mörk,
dyster, t ris tis — qsi στυγενός, af στυγέω
styggas vid, afsky; stam det obrukliga στύζω studsa?)
se stygg 1. bister 1. dyster ut Mt. 16: 3, vara
dyster 1. bedröfvad Mc. 10: 22.
στΰλος, ου, b, alii: στύλος = στήλη (ίστη μι) stod,
pelare πυρός Apoc. 10: 1 eldpelare; metaphor. στ.
scil. τής έχχλησίας Gal. 2: 9 församlingens pelare
(om Jacobus, Petrus och Johannes, på likas an-x
seende och värdighet församlingen hvilade, liksom
ett tak uppbäres af pelare), στ. τής άλη&είας
kallas församlingen 1. kyrkan 1 Tim. 3: 15 i den
mening att kyrkan emottagit Guds Ande, som är
sanningens ande, och denne är den henne
inneboende genomträngande lifsprineip, i och genom
hvilken hon står i oafbruten gemenskap med sitt
hufvud; στ. έν τώ ναω τοΰ θεού μου Apoc.
3: 12 (segervinnaren i striderne och förföljelserue
skall blifva en hufvudpelare i Guds hus, på hkn
Guds och Christi och det nya Jerusalems namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
