Note: This work was first published in 1998, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till något helt alldagligt och självklart.
Svend Aage pekade på bilden med svampen över Moskva
och sade:
- När jag ser den här snyggt målade amerikanska
dödsdrömmen inser j ag att Stalin hade rätt när han nyss påpekade att det
enda sätt de amerikanska atombombsförespråkarna kan fås att
gå med på ett allmänt förbud mot atomvapen är att de inser att
de inte längre har monopol på atombomben.
- De skäms inte ens, sade Märta.
- De förbereder kriget, sade jag.
När de gick sade Märta:
- Vi vill önska de nyinflyttade all lycka, själva har vi haft
det gott här.
Maj kom också som hon sagt på nyårsaftons kväll. Det var
blidväder. På natten gick vi hand i hand upp till Skansen
Kronan. Där inväntade vi tolvslaget. Båtarnas mistlurar tjöt.
- Det här blir vår första riktiga hela natt tillsammans, sade
Maj. Den första natten i ett alldeles nytt år som inleder ett helt
liv tillsammans.
Så kysste vi varandra på tolvslaget och lovade varandra
trohet livet ut.
Jag ser vad jag skrev då:
"Nyårsafton 1951.
Maj skall komma till mig här uppe på vinden nu om en timme.
Denna gång inte bara för några timmar; hon skall bli kvar. Kvar
för alltid.
Jag är kär i henne. Vår första nyårsafton. Vi kommer att höra
ihop, vara varandras, livet ut. Det vet jag. Det är så stora ord
att de fyller hela mitt jag. Men jag vet att det är så.
Jag är kär i Maj. Friheten öppnar sig nu inom mig. Det är
inte så konstigt egentligen detta att bli fri. Att känna sig vara
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
